Eftersom jag viktväktar så provar vi olika maträtter varje vecka och hoppas varje gång att det ska vara något riktigt smarrigt.
Ibland hittar vi rätt och ibland går vi på nitar….den här veckan skulle börja med följande rätt:
KASSLER OCH BROCCOLILÅDA
Ingredienser |
4 dl Pasta kokt
2 1/2 stånd Broccoli
300 g Kassler fett bortskuret
2 dl Lättmjölk 0,5%
1 msk Majsstärkelse (redning)
1 dl Ost riven max 17%
1 st Ägg, gula
1 krm Salt
1 krm Vitpeppar
Instruktioner |
- Dela broccolin i buketter och lägg i lättsaltat kokande vatten, koka i 3-4 minuter. Sila från kokspadet men spara det. Spola kallt vatten över broccolin i ett durkslag. Låt rinna av väl. Blanda samman 2 dl kokspad och mjölk, låt koka upp under omrörning och red av med såsredning.
- Smaka av med kryddor. Låt såsen puttra samman ca 5 minuter. Dra såsen från värmen och rör ner riven ost och äggula. Skiva kasslern i tunna skivor. Lägg pasta, broccoli och kasslerskivor i en ugnssäker form. Häll över ostsåsen. Gratinera högst upp i ugnen 225 grader ca 12-15 minuter.
Och så låter det ruggigt nyttigt. Vilket det är! 4,5 plupp per portion är superbra!
Så där nyttigt så Per blev skeptisk men lät mig hållas eftersom jag skulle laga det.
Det är inte ofta jag erbjuder mig att laga maten.
Men men men…..självklart pajjar jag hela såsen genom att mala i alldeles för mycket vitpeppar (som jag tydligen "alltid gör" enligt somliga familjemedlemmar) och hela såseländet är förstört.
🙁
Ja, då har jag ju inget annat att göra än att ändå ropa in förstärkning och få akut räddningsaktion a la Per. Lite mera mjölk, lite mera redning, på med lite kärlek och vips så smakar allt gott och jag kan fortsätta.
Var kommer den genen ifrån? Den genen som gör att man har känsla för såsräddning? Jag har inte den genen….jag har vitpepparkvarnsgenen.
Hur det smakade?
Faktiskt gillade hela familjen det här riktigt mycket, förutom Marcus som försökte pilla bort all broccoli innan han faktiskt kom på att det var gott!
Prova vet jag!