Min natt var den värsta natt jag någonsin behövt gå igenom.
Betänk då att jag fött två barn utan bedövning,
haft knät ur led flertalet gånger, opererat blindtarmen akut och har levt i fyrtio år.
Min natt sög.
Min dag så här långt suger, men just nu kan jag faktiskt titta och sitta.
Jag är magsjuk.
Jag har fått magsjukan från helvetet.
Läkaren säger att det är en tidig variant av den
magsjuka som alltid kommer på hösten och att det viktigaste är
att jag dricker lite vätskeersättning så att jag kan kissa.
Jag sippar.
Jag har varit så illa däran att jag svimmat av
och vaknat på golvet, då liggandes i mina egna ”uttag”.
Kan man inte kvävas om man är svimmad och ändå ”fortsätter vara sjuk”?
Jag önskar ingen av er detta.
Jag önskar ingenting annat just nu än att bara få ligga ner
utan att världen snurrar och kastar in mig i väggen.
Jag är sjuk. Såååå sjuk!
