Emma hade tid hos optikern idag. Per skulle följa med henne dit.
Hon skulle göra synundersökning av två anledningar.
Den ena var den första man tänker på; hon ser dåligt och antagligen behöver hon starkare glasögon. Själv önskar hon såklart linser eftersom ”hon inte passar i glasögon.”
Den andra var för att få ett synintyg till körkortstillståndet. Hon är ju stor tjejen, så det är dags att börja övningsköra snart. Då kommer jag ha två tonåringar som vill övningsköra min stackars Woody…..oj oj.
Fem minuter innan utsatt tid ringer Per och frågar om jag vet var Emma är. Det gör jag inte!
Per börjar sökandet efter dotter och hör sedan av sig och meddelar att Emma glömt bort optikern och lugnt satt hemma och lökade.
Jag säger då högt till mina kollegor Åsa och Roger: Mäh, Emma bara glömde tiden hos optikern. Hur kan man göra det???
Asgarv hörs från vänster……(Roger)
Asgarv hörs från vänster……(Ännu mera Roger)
-Vad är det som är så roligt? Det var väl inte kul? frågar jag.
Asgarv hörs från vänster…..(Roger)
Roger säger: Maria, Äpplet faller inte långt från päronträdet! (med en menande blick)
Jag fattar ingenting.
Asgarv hörs från höger……(Åsa)
Asgarv hörs från vänster….(Roger)
PLING!!! Där föll tjugofemöringen ner!
Vem var det som glömde sin optikertid förra veckan och fick den här påminnelsen från sina kollegor till den ombokade tiden?
Jag är päronträdet! 