Imorse hoppade jag i träningskläderna och begav mig till Sundbyberg Rehab och Fysioterapi.
Där träffade jag Dimman, dvs. min grekiska gud och sjukgymnast. Tydligen är han även en fd. elitidrottare… Jag förstod att han var involverad i Riksidrottsförbundet och att han tränat själv. När jag googlade honom insåg jag att han är fysiotränare för svenska landslaget i Basket, har spelat i Plannja, tränar Assyriska i fotboll och är inblandad i en massa annat sport”grejs”. Jag hoppas verkligen det betyder att han kan sina grejjer. Det vore riktigt bra för mitt knä!!
Tydligen tvivlar Dimman på magnetröntgenutlåtandet som säger att mina korsband och ledband är hela. Han hade därför bett en av sina kollegor att komma och känna och titta på mitt knä. Efter undersökningen enades de om att det känns som om mitt bakre korsband är av. Detta trots det faktum att MR sa att det var helt. Ingen kommer ju att vilja öppna upp mitt knä pga. deras åsikt så deras plan är att träna mig så knät blir starkare. Om det ändå känns som om korsbandet är av då, så är det lättare att få till en titthålsoperation. Som det är nu, så ska de träna mig med anpassning för att det kan vara trasigt. Jag gillar att de är försiktiga och anpassar träningen. Jag känner ju själv hur det känns som om knät lätt böjer sig åt fel håll.
Sen tränade jag….och var under sträng uppsikt hela tiden. Det allra minsta jag släppte fokus på någon spänd magmuskel eller vinkel mellan knä och fot etc…så var han på mig och rättade till och påminde. Det här kan bli riktigt bra!!!
Efter en timmes träning darrade mina stackars ovana muskler av trötthet.
Nu känner jag verkligen av Dimmans verk dvs. VÄRK.
Å andra sidan skrev min bror Björn på facebook nyss:
”Värk – det är bara vekhet som lämnar kroppen”
OJ, vad stark jag kommer att vara imorgon!!
GODNATT SVERIGE!