Jag var verkligen trött imorse när jag kom till jobbet…
…så när det var dags för första mötet tog jag med mitt ”möteskit”
Pepsi Max, kalender och bärbar dator.
Efter en minuts möte inser jag att jag inte alls skulle skriva protokoll.
Det var inte ett sånt möte. Jag behövde alltså inte alls min dator.
Pepsi Max kan man ju dock alltid ha nytt av 🙂
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Vid lunch hade jag en inbokad lunchdejt. Jag och en av mina kollegor har nämligen inte hunnit byta ett ord på över en vecka. Hon sitter bara 1,2 meter ifrån mig på dagarna så det är lite skumt att inte hinna prata. Idag hade vi därför bokat in en lunch och gick en promenad och drack en latte medan vi pratade. Det var riktigt skönt. Jag undrar när det lugnar ner sig så pass att vi hinner pratas vid igen? I januari kanske??
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
I bilen på vägen hem satte jag igång ”Operation övertalning”. Jag ville nämligen få med mig båda barnen till Näsby Parks vårdcentral för att ta vaccin mot svininfluensan. Jag hade nämligen gett upp min väntan på att Sollentunas vårdcentraler och sjukhus skulle få in några sprutor.
Väl hemma hade jag vunnit kampen så jag och barnen åkte direkt vidare mot injektionen. Vi fyllde i varsin blankett och gick rakt in och fick sprutorna. Vi var klara på tre minuter. Hepp!! Snacka om snabbt och smidigt.
Jag hade hört att sprutan skulle vara gratis, men så var inte fallet i vår familj. Jag fick nämligen punga ut med en pizza och en kebab. Det var i och för sig ”mutpengar”, men ändå 🙂 Nu hoppas jag verkligen att Emma inte blir supersjuk och vinner i sina argument MOT sprutan….Då kommer jag att få det hett om öronen. Jag hoppas i och för sig ändå att vi alla tre slipper bli sjuka. Jag håller tummarna!!
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Väl hemma igen möttes vi av ett lysande hus och en hemkommen Per. Japanresenären var trött och sliten, i behov av en dusch och med presenter åt familjen. Per känner ju mig och mina fetischer så jag fick de här godingarna: 
Pennan längst ner till höger fick Emma av mig, då hon väldigt gärna ville ha denna bleka sköna blyertspenna. Tack så mycket! säger vi båda till Per!!
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Pip Pip sa telefonen…(en guldfisk lägger alltid in påminnelser i telefonen för att minnas)
– och då gick jag och packade min träningsväska för andra gången den här veckan. Det känns riktigt ovant att jag packar den väskan. Jag vet knappt hur man gör. Dessutom gör det ont. Träningsvärken från förra gången gör sig fortfarande påmind varje gång jag rör mig.
Nettan på jobbet skrattade högt, gott och länge , när jag idag tappade ett äpple på golvet, böjde mig ner för att plocka upp det och led. Jag har SÅ elaka kollegor 😉
Det värsta är att jag nu efter bloggandet måste packa ännu mer. Jag ska nämligen åka till ön i solen imorgon. Blidö över helgen kräver inga finkläder men det kräver pyjamas, myskläder, tjocka strumpor och annat smått och gott!!
Nettan du kan fnissa lite hemifrån om du vill. Jag lovar att jag kommer att lida varje gång jag böjer mig ner. *ler*
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Kram på alla er där ute som också känner er trötta!!