Nu är vi på väg ner till Göteborg

Alla är sura, griniga och på ett jäkla dåligt humör efter att ha försökt skynda oss att få bilen färdigpackad. Alla människor vill säga! Peppar verkar vara på ett finfint humör! Hon sitter snällt i sin bur mellan ungarna i baksätet. Vi visste inte vem som kunde ta henne medan vi var på västkusen på begravning, som också var anträffbar mitt på fredagen för att hämta henne igen när vi ska till östkusten för att gå på dop, så hon fick åka med oss helt enkelt.

Vi får hoppas att vi andra snart följer Peppars glada väg och börjar le igen!!

 

Min arbetsonsdag har inneburit, precis som igår, att jag och några kollegor suttit instängd i ett konferensrum diskuterandes med inresta kollegor från Manpower i Tyskland. Det är lika tröttande att sitta och fokusera på samtal och diskussioner som att gå på utbildning. Det känns i min kropp. Jag gäspar nämligen hela tiden nu. När jag gör det så drar det lite i mitt plåster under käkbenet.

Jag ser ju ut så här efter att ha tagit bort tre födelsemärken med hjälp av laser.
Ni minns? Ett plåster vid ögat, ett i urringningen och ett under hakan….

 

Inatt gnuggade jag bort plåstret vid ögonbrynet och det började blöda. Jag fick sätta på ett nytt litet plåster och hoppas det inte gör att ”ärret” blir superfult nu. Fåfänga är ju en dödssynd men jag måste erkänna att jag har en släng av den ”åkomman”

 

Nä, att skriva bloggtext i bilen var nog inte min grej.
Urk! Jag mår redan illa. Jag får nog sluta nu…

 

Ta hand om er.

Nästa gång vi ses är jag antingen i Lerum eller i Bohus dvs. på framsidan av Svedala.
Eller?