Inställning

Om man ska vara helt allvarlig så har jag börjat fundera på om det verkligen finns saker att blogga om varje dag året om. Det händer ju liksom inte saker som är extraordinära varje dag. Hur kul är det egentligen att skriva, och läsa, om vad som hänt under en helt vanlig tjejs dag? Jag har ju bloggen lite som en krycka för mitt minne, så jag bloggar på ändå, men idag läste jag följande:    

 Hej kära läsare!
 
Då skulle jag tro att de allra flesta av er är tillbaka på jobbet igen. Hur känns det? Skönt att få sätta tänderna höstens mål och få lite struktur på vardagen eller önskar du att semestern hade fortsatt till nästa sommar? Ditt svar på den frågan kan vara en bra indikation på om du behöver göra en förändring, i form att ett nytt tänk eller i ett nytt arbete. 

Själv har jag knappt någon skillnad på jobbtid och ledig tid. För mig är alltsammans att leva helt enkelt och det handlar om att hitta magin där i vardagen. Annars blir det lätt att vi lever för de där få speciella dagarna som dyker upp ibland och inser inte att det är de här vardagarna som flyger förbi som faktiskt är livet. Alltför många lever i någon form av vänteläge där de väntar på helgen, semestern, konserten, fotbollsmatchen, när allt är ”klart” – istället för att engagera sig där de för tillfället står.

 För vi människor har ju den unika förmågan att vi kan få vad som helst att bli roligt i samma stund som vi kastar oss helhjärtat in i det utan tanke på något annat. Oavsett om det är ett projekt på jobbet eller om det är att sparka boll med ungarna. Helt enkelt att oavsett vad du har framför dig lite osvenskt glömma av att så att säga försöka dansa perfekt och istället låta dig svepas med av musiken och vifta på rumpan utan tanke på hur det ser ut. Förstår du hur jag menar?  

Gör ditt liv till ett Mästerverk, Anders Haglund  

  Så det är väl lika bra att jag viftar vidare på rumpan.
Varje dag är viktig och varje dag är värd ett inlägg!  
 
 
 
 

  

Jag tränade hos Dimman idag igen. Jag berättade om min axel som gjort ont i tre veckor och som numera väcker mig varje natt för att den gör så himla ont. Vips, så hade Dimman fixat övningar även för den biten av elak kropp. Jag gissar att jag kommer att ha träningsvärk i morgon 🙂 Om inte av träningen, så kommer jag att ha det av att kånka träningsväskan, datorväskan, bagen som ska låtsas vara handväska och påsen med picknickprylar inför bussresan imorgon från Hemköp. När jag kom till Sollentuna Station så ringde jag faktiskt Per och frågade om han inte råkade vara i närheten. Det var han!! Så jag fick skjuts sista biten hem!! Under tiden jag väntade på honom så njöt jag i stora drag av molnen på himlen. Visst är de fina?!?!  

  

Medan Per lagade en helt underbar middag (med gott vin) så packade jag ryggsäcken inför Kickoffen i Hultsfred. Vi ska åka buss ner till Hultsfred och gå på rockkonserter hela natten. Självklart ska vi bo i tält! Den uppmärksamme kan se lite tältpimpningsdetaljer på bilden här nedan 🙂 Som tur är så är Camilla redan i Vimmerby och har kanske inte tillgång till bloggen, så hon inte kan sno idén. FNISS! För er andra kan jag berätta att det är fiskespöt på utsidan av ryggsäcken som jag ska använda som flaggstång! Nej, det är inte huvudpimpningen…. You will see!! Jag utlovar foton.  

  

Imorgon har jag alltså inte mer än några drinkar, ett tält och en sovsäck ovanpå ett liggunderlag att tillgå. Det blir alltså inte någon blogg imorgon. SORRY!  

Du kan väl vifta rumpa så länge?!  

 

PS. Är det inte lite tidigt för jultidningsförsäljare?? Jag har tackat nej till den första idag…DS