Jag visste inte vad jag skulle blogga om. Jag kikade runt på bordet. Då började jag le….
När jag började jobba efter skolan så hamnade jag på ett dataföretag i Mörby Centrum. Dataföretag var inte helt vanliga på den tiden (Ja, SÅ länge sen var det!) och allmänhetens datamognad var inte i närheten av vad den är idag. Terminaler sågs oftare på skrivborden än vad dator/skärm syntes. Hårddisken på min jobbdator var på 20MB.
På företaget (som de flesta av er redan vet hette Jet Data AB) hade vi självklart en IT-avdelning. Där arbetade en kille som hette Johan. Johan var guru på allt inom ”data”. Detta medförde ju att han fick svara på otaliga frågor varje dag. En del mer genomtänkta än andra. Johan blev med tiden allt mer irriterad på alla kollegor som inte kunde använda sina datorer utan sprang och störde honom hela dagarna. Förlorade man sitt lösenord och behövde ett nytt, fick man helt enkelt gå till honom och be om ett nytt, och man förstod redan innan man fått det att det skulle innehålla ordet ”KRATTA” på något vis. 🙂
Hade man fått något nytt elektroniskt arbetsredskap och gjorde misstaget att gå och fråga Johan om hjälp för att få igång det, så sa han bara RTFM och så vände han sig om. Där stod man och hade inte alls fått någon hjälp. Första gångerna förstod man inte ens vad han menade och man kände sig ganska dum. För att inte behöva gå därifrån med skamsen blick och skämmas inför de andra på it-avdelningen så lärde jag mig snabbt att göra precis som Johan ville. Jag gör det faktiskt fortfarande om jag får chansen.
RTFM = Read The Fucking Manual!!!
Häftet jag såg här på bordet är min nya kameras användarmanual som jag med stort intresse råpluggar på kvällarna.
Hur gör du? Läser du manualer eller skulle Johan ha skrikit RTFM efter dig i korridoren??