Åker ni kommunalt till och från jobbet? I så fall har ni säkert redan full koll på dagens händelse. OM inte, så kan jag berätta att jag gick hem från jobbet klockan tre idag. Jag ville få lite längre helg. Lite mer fredag!! Solen sken och jag njöt på Karlbergs station. Tågen passerade förbi mig både norrut och söderut i min väntan på tåget som skulle ta mig mot Sollentuna. Termometern visade på 19 grader.
Jag kunde inte ens titta in i kameran utan att hålla upp kamerafordralet mot solen.
Jag NJÖT verkligen i solen!!
Precis när mitt tåg visades upp på skyltarna på perrongen och man tydligt såg tåget komma tuffandes in mot perrongen så stannade det. Total halt! Efter fem minuter, då man verkligen kunde höra hur alla tänkte och funderade, förbannade och stressade över vad man befarade, så kom det upp på skyltarna att all trafik norrut var stoppad pga. nedriven kontaktledning. Att ett tåg stod still i Karlberg och nu gick ingen trafik.
No shit, Sherlock! Vi ser det!!!
Jag är ju hyfsat ovan vid kommunikationerna och hade faktiskt ingen riktigt bra plan för hur jag skulle kunna ta mig hem utan att använda pendeltåget men gick långsamt ut ur stationen igen. Uppe vid Pressbyrån såg man tydligt hur de stackarna som satt fast på tåget svettades inne på det stillastående tåget och hur den modiga lokföraren öppnade alla dörrar. För visst måste han antingen ha varit riktigt modig, eller riktigt dum, om han öppnar dörrarna när två spår på ena sidan om tåget, och ett spår på andra sidan tåget, fortfarande hade full trafik igång?? Vad skulle ha hänt om någon i den öppna dörren fick för sig ”Nä, nu drar jag!” ?
Eftersom jag är precis så lat, bortskämd eller tappad bakom en vagn som jag börjar befara, så blev min lösning på problemet till slut att ringa till Per och be honom hämta mig. Det gjorde han! Nu är jag alltså hemma i Sollentunas trygga famn efter två och en halv timmes hemresa och jag har sett på SL’s hemsida att tågen går igen.
Detta är, vad jag har förstått, absolut ingenting att bli upprörd över. Det här är sånt som händer. Jag träffade t.ex. en kollega och chef till mig på väg mot stationen när jag var på väg därifrån och hon verkade inte ett dugg förvirrad. Hon vände helt enkelt på klacken och satte siktet mot tunnelbanan. Nu slapp hon i och för sig den resan eftersom hon fick åka med oss istället hem till vårt kära Sollentuna.
Jag kanske vänjer mig vid det här…
I morgon ska jag ut och åka kommunalt igen. Då ska jag till Fotografiska och kika. Har ni varit där?