Resten av Valborg..

Vi stannade inte så länge på ön den här helgen. Vi lämnade den redan idag och solen stod fortfarande högt på himlen när vi åkte in mot fastlandet…

Vi skulle nämligen åka (som alla andra?) till en Valborgsbrasa. Inte vilken brasa som helst utan en brasa på min brors och min systers gemensamma tomt där det snart står två hus. Ikväll var det dock valborgsbrasa som stod på agendan.

Maja hittade Pers hand och Alexander var lite trött och höll hårt i mamma.
 

Maja hade det hur bra som helst hos Per. Jag var väldigt avundsjuk på Per, men är för sjuk för att få tag i någon annan människa. Jag fick snällt stå bredvid. Brorsan förberedde brasan.
 

Brasan var kanske lite väl stor för min smak,
men brandmansbrodern var lugn som en filbunke.

Alexander har egna jobbarhandskar 🙂

Anton och Alexander har koll på Henrik som jobbar med vattenslangen.

En vattenfylld skottkärra är en utmärkt leksak för två småkillar!

En STOR sten är perfekt för korvätning!

Maja fick nöja sig med att äta i vagnen…

Min syster grillade korv så det stod härliga till.
Ingen behövde gå hem hungrig.

Ibland tog hon dock en paus och förklarade hur huset ska se ut när det är klart.

Till sist blev det godisgrillning.
Det var en förstagångsupplevelse för mig, men inget jag föll för.

Frida står i skelettet till min systers hus och drömmer antagligen om när hon kan stå i sitt eget husskelett. Bakom henne skymtar sjöutsikten som de båda kommer att ha. Härligt!

Grabbsnack antar jag…

Pga att jag inte är så pigg så var vi först att lämna brasan. På vägen hem passerade vi Flygfyren där Per hittade en parmesanbit för dryga 500 kronor. Den hade han nog gärna köpt om han hade fått 🙂

Nu är Per och jag hemma i Sollentuna och tittar på tv. Vi är redo att hämta två frussna ”barn” om det behövs. Valborg är ju ändå valborg och då ska föräldrar vara redo.

BLIDÖ – valborgsmässoafton

Jag är sjuk. Enligt min syster måste man ta hand om själen såväl som kroppen när man mår dåligt. Därför tog jag mig en promenad ner till vattnet. Jag hade konstigt mycket kläder på mig för att inte utmana ödet och bli sjukare. Nere vid havet mådde jag såklart liiiiite bättre! Ni förstår varför, va?

Pappa tillverkar ofta såna här bänkar. De finns lite varstans på ön. Hur praktiskt som helst. Här satt jag och mös!

Förutom en hejdundrande förkylning med galet ont i halsen så har jag ju min pollenallergi att hantera. Det är just nu den här som är boven i det dramat:

När jag kom upp till Pappa och Kinas hus så såg jag att pappa satt i en utegrupp som nästan aldrig används. Han satt och höll koll på sin brasa som brann fint bakom garaget. Jag gjorde honom sällskap och snart kom Kina med kaffe och nybakta muffins. Jag fick en stor balja varmt te till min hals. HÄRLIGT!

Erlandssons kaffestuga kan man lita på!

Sjukling:

Pappa hade ringt telefonsvararen som finns på 08-792 99 39 för att kolla om man fick elda nu. Det fick man. Han är ordentlig med såna saker. Han har ju varit förman i brandkåren i merparten av sitt liv och då sätter det väl sina spår?

Här är ytterligare ett bevis på att han kan elda.
Han är redo att släcka.

På vägen hem till Vitsippan mötte jag ett hav av den blå sorten. Jag kunde såklart inte låta bli att fotografera en av dem alla.

Efter lite vila gick jag dit jag brukar….

Jag satte mig på min favoritplats och njöt. Lite irriterad blev jag väl när jag insåg att några fåglar också gillar just den här platsen. Deras bajs fanns som bevis för detta. Det var dock lätt avhjälpt (borst, borst, klart) och sen kunde jag njuta igen. 🙂

Havet är som balsam för själen.

My precious!!

För att komma ut till ön så måste man ju åka på ett gäng broar och två färjor. För mig är det faktiskt (hur konstigt det än låter) helt normalt och något man bara gör. Det är antagligen så andra gör när de åker tunnelbana eller pendeltåg. De tänker inte på HUR de åker. De bara åker. När jag åker pendel hör jag hur folk flinar åt mig…..jag ska börja flina åt hur folk är oroliga när de åker färja och undrar hur de ska köra, var de ska stå och vad det kostar att åka med 🙂 Ha!! Nu kom jag på det. Varje gång jag åker pendel hädanefter ska jag tänka på det!!

Blidösundet lyses upp av solens varma strålar!

Fint va?

Idag när vi kom till Blidö så insåg vi att ”normalt” folk nog har fina trädgårdar där det behövs jord. Vi har inte en sån trädgård. Vi sitter inte och tittar på vår trädgård när vi är på Blidö. Vi tar oss ut till havs! 🙂

Idag har jag riktigt riktigt ont i halsen. Jag har lärt mig att det bästa knepet för att få bort såna krämpor är att dricka whisky. Idag provar jag dock med Gin. Det kan funka….

Idag gick jag på det…. Jag köpte verkligen såna där bokstäver som ”alla” har som jag har lovat mig själv att aldrig köpa. Nu är det kört. Dessutom är frågan var de ska stå. Just nu står de i fönstret. Fint?

Å andra sidan, så är det lite jobbigt redan efter en halvtimme…

Per säger ”Vah???!!” varje gång han ser dem inifrån vardagsrummet 🙂 Ska jag ställa dem tvärtom fast de faktiskt står BAKOM fåtöljerna och egentligen inte syns inifrån?

Sen var det grejen med hobbys och leksaker!!

Jag bloggar och fotograferar. Ska man mäta det i timmar per vecka så är det nog en skrämmande hög siffra vi hittar. Per har därför tagit sig för att köpa något han sedan länge velat ha. När han kom på att det kunde vara hans ”hobby” så klippte han till och köpte en Apple TV!

My precious!!!

Sumpan!

Goddagens torsdagsfirare!

I morse måste något ha hänt, för jag fick stå i kö på väg till jobbet. Det händer nästan aldrig så det är absolut ingenting jag stressar upp mig för. Jag är inte en av de arga bilister som skriker åt sina medtrafikanter 🙂 Istället satt jag och log som en tok…

Detta eftersom jag stod still bredvid den här bilen….!!

Precis vid jobbet såg jag dessutom 024 så nu går det undan i min lilla ”lek”.

När jag redan tidigt på morgonen letade efter dagens lunchsällskap så fick jag höra att två kollegor skulle ta pendeltåget till Sumpan för att kika på skor. Jag fick följa med om jag ville. Det ville jag! Det första jag såg när jag klev av tåget var det gamla Manpowerkontoret badandes i sol. 🙂 Härligt. Jag känner inte den här ”värmen” för Karlberg. Det kanske kommer?

Vi hittade inga skor, men vi hade riktigt trevligt!!

Jag följer gärna med dem nästa gång de tar sig en tur tillbaks i tiden.

Edsviken? Norrviken? Nä, Rösjön!


Min plattång är kvar på Blidö och jag hatar det! Luggen rullar ihop sig och blir lockig. Hur jag än försöker dra i den, föna den, kamma den…så blir den till en fånig lock. Tur att veckan snart är över så jag kan få tillbaka min tång 🙂


Utemöblerna är utställda på altanen på Murklan och det känns väldigt tomt. Jag minns åren när vi inte hade Vitsippan och altanen var full av blomkrukor, trollhasselgrenar och fina stenar. Jag ångrar absolut inte att vi byggde Vitsippan, men det är svårt att ha två hus. Det är alltid något som dör under solens heta strålar och då får man helt enkelt sluta ha blommor. Det är okej, men lite kalt!


Idag fick Marcus äntligen arslet ur vagnen och bytte hjulet (eller var det däcket?) på sin cykel. Det faktum att vi köpte hjulet (eller var det däcket…?) redan förra sommaren behöver man ju inte nämna…


Vitsippan är ett hus. Vitsippa är en blomma. Vi har båda sorter 🙂


Per föreslog en promenad till ett av de tre vatten vi bor bredvid. Det var en bra idé.


Rösjön by night


Jag gillar vatten.

Det jag inte gillar är att inte ha koll. Jag är mamma. Jag har inte alltid koll. Om ni har den där föräldramanualen som alla pratar om, så ta en kopia och skicka över den är ni snälla. Tack.

Ibland så…

 

Ni ser den vita bilen med regnummer 020? Ser ni den svarta bilen som står parkerad precis bakom den…med regnummer 021? Ibland hittar man numren snabbare än förväntat!! Att jag dessutom hittade 022 på vägen hem gör inte dagen sämre 🙂

Fundersam

Vad betyder bilden längst ner till höger på den här disktraseförpackningen? Att man inte får ha den torr? Vad händer i så fall?

Godaste kladdkakan??

Jag tycker ni ska gå in på Jennie Benjaminssons matblogg och kika. Hon är sååååå duktig! Ni ser en länk till hennes blogg här till höger på min blogg.

Här kommer ett smakprov på ett recept från hennes sida!

St: Hans Kladdkaka
4,5 dl Strösocker
2,25 dl Vetemjöl
4,5 msk Kakao
3 Ägg
225g Smör

Gör så här

Rör ihop socker, mjöl, kakao och ägg. Smält smöret och rör i det i smeten. Häll över i en smord och bröad bakform. Baka kakan i 175 grader, ca 30 minuter. Den skall vara rejält kladdig. Låt kakan stå i kylen över natten.

Hodepine!

Man skulle kunna säga att jag kör ett fotografilöst inlägg idag bara för att kompensera för påskhelgens alla inlägg som varit gödslade med bilder. Det hade dock inte varit sant. Jag har istället en sån fruktansvärd huvudvärk att jag faktiskt inte ids ta fram kameran och telefonen för att ladda ur dagens bilder. Det är faktiskt precis så illa. ONT, det gör ont!

Jag har hört att ord inte alls säger så mycket som en bild gör, men jag tänkte i alla fall berätta att jag hade mycket (fetstilt och stora bokstäver hade passat på ordet ”mycket”) svårt att ta mig upp ur sängen imorse. Min kropp lärde sig tyvärr under påsken att gå upp klockan nio och kände att klockan sex var ett skämt.

Till slut slet jag mig i alla fall upp ur sängen och kom iväg till jobbet. Tur det, hur hade det set ut annars?! På vägen till jobbet såg jag regplåtarna 21, 22, 23, 24, 25, 26, 28 och 29. Jag såg dock INTE nr. 20. Fånigt va??

Det var en ganska tung dag rent orkesmässigt, men dagen tog till sist slut och då åkte jag hem till en vän och provade galet många klädesplagg. Hon har nämligen gått och blivit arton kilo tunnare och behöver inte längre plaggen i garderoben och skänker bort dem till oss lite mjukare och goare brudar 🙂 Jag kom därifrån med en stor papperspåse med kläder till mig och en lika stor påse full med kläder till min syster. Tack!!

På eftermiddagen har jag känt hur det har börjat banka i huvudet, men när jag kom hem vid sjutiden var jag tvungen att äta, vila, dricka vatten och hoppas hoppas hoppas att huvudvärken skulle ge med sig. Det har den tyvärr inte gjort ännu och därför säger jag ”Hei og takk for i dag!” och hoppas att jag kan lösa det här på något sätt som inte kräver att jag måste åka och handla några flaskor med Pepsi Max. Jag har inte druckit någon sån idag och jag misstänker att det är därifrån värken kommer…..

Premiärturen!!

Å, så tog helgen slut!!

Fast först hände allt det här förstås (alla filmer finns i HD-format):

Kina bakade blåbärsmuffins och bjöd oss alla på förmiddagskaffe.
Smaskens!

Henrik, Alexander, Per och jag bestämde oss för att lägga i badstegen.

Killarna jobbar!

På plats!!

 

När de andra gick upp igen så satt jag ensam kvar på en liten sten och filosoferade vid vattnet.

Maja försökte cykla, men tyckte det var tungt och svårt. Söt var hon förstås ändå!

Jag hittade ytterligare en fin blåsippa!

Per var färdig med båten (Gurgela) och funderade på att lägga i den…

Pappa erbjöd sig att hjälpa till med sjösättningen och ekipaget begav sig iväg.

Det här är alltid lika spännande! På bilden syns bara pappa men grannarna drogs ner mot bryggan också. Såklart.

Vi tog vår PREMIÄRTUR!!!

 

För några veckor sedan såg den här grynnan ut som ett stort isberg. Från land kunde vi idag inte riktigt avgöra om det var is kvar, så vi tog oss en tur dit ut.

Jorå, is. Inget berg kanske, men ändå 🙂

Vi har aldrig lagt i båten så här tidigt förut. Vi har heller aldrig haft båten i sjön samtidigt som isen fortfarande finns kvar. Idag var det alltså premiär för fler saker än bara sjösättning 🙂

Vågorna kom från en annan båt och Nej, jag ramlade inte i spa’t! Det var egentligen riktigt lugnt ute på havet idag. Jag längtar redan dit igen…

Tänk vilken helg vi haft!! Det är inte direkt svårt att hitta något att vara tacksam för…

Tack för den här helgen. Den ska jag leva på. Glömmer jag bort det, så kan jag alltid gå till spegeln och titta på mina fräknar. De får vara min påminnelse om sol!!

PS. Jag hittade nummer 019 idag på vägen hem. Täbybilarna kan man lita på!! DS.