Igår sa jag till Per att jag antog att jag hade fått minst en fästing under helgen. Detta påstående kom ifrån att jag jobbat hela lördagen och en stor del av söndagen i “grönskan” som kallas naturen. Idag fick jag rätt. Den här lilla krabaten satt på mitt lår i morse. Han sitter inte där längre.
Jag undrar var Mia har tagit vägen och vem jag är. Jag kom nämligen upp för trappan från bilen idag och såg grannens gräsmatta till vänster och vår gräsmatta till höger.
Den ska INTE se ut så här, men det gör den.
Lupinerna blommar. Det är fint.
Kompensation för gräsmattan?
Allting blommar faktiskt. Även lagerhäggen som gör ett fenomenalt jobb med att växa på en plats som ALDRIG har sol. ALDRIG. Duktig pojke!
“Ja, du är också duktig” viskade jag åt pelargonen när jag till sist klev in i huset och lämnade grönsakerna ovårdade och nu återstår bara frågan. Vem är jag och vad har jag gjort av den ordentliga Mia som brukade bo här??
