Oj oj oj! Nu närmar det sig avfärd till landet långt långt borta. På lördag natt drar jag till Indien. Resfebern har börjat sätta in. Jag känner mig inte klar med allt jag behöver göra, men några grejer är klara! Här är några av de saker jag gjort:
Idag var jag och min resekompis Annalena (Ni kommer säkert att få höra mycket om henne så lägg hennes namn på minnet) på CityAkuten och tog våra sista sprutor. Annalena behövde andra sprutan i Twinrixserien. Den visade sig vara vanlig och nära tillhands. Den låg i kylskåpet i det rum vi satt i. Min spruta däremot var nog inte riktigt lika vanlig. Det var en sån där spruta som man bara får om man är lite ”äldre”. Jag är alltså ”äldre”. Det borde vi kanske redan ha fastslagit i och med att min syn har gett vika och gjort att mina armar måste jobba mer när jag ska läsa något? Hur som helst – Mässlingen, Påssjuka och Röda hund blev alla barn vaccinerade mot i skolan. Ja, om man är ”yngre” och alltså är född på 70-talet eller senare. Vi andra – äldre – fick den inte, och måste alltså vaccinera oss nu innan vi drar iväg till områden där de har mässlingepidemier. Mitt vaccin fick man gå ut ur rummet och leta efter. Sen var man tvungen att läsa på lite extra om den också såg jag… Nu har jag tagit den i alla fall. Eftersom jag är äldre alltså 🙂 Per retade mig just för att jag har plåstret kvar på armen och jag inser att den där smärtan eller sjukdomskänslan de hotar med inte har drabbat mig. NICE!
På dagen har jag dessutom skyndat mig så mycket jag bara orkat för att bli klar med dokumenten jag behöver när jag är där nere i Bangalore. Jag blev inte klar under dagen, men har ju morgondagen att ta till också. Jag är upptagen i utbildning hela förmiddagen, men tänkte satsa på at stoppa in hörlurarna i öronen och se bister ut (så ingen vågar störa mig) medan jag jobbar klart mina dokument. Funkar inte det, så har jag och Annalena något kul att pyssla med under flygresan!
Jag har dessutom försökt ladda ner Skype på min jobbdator. Det får man nog inte göra, men jag tänkte att det var ett bra sätt att kunna ringa och prata med familjen från hotellrummet utan att någon behöver betala för något annat än internetuppkopplingen. Det visade sig dock att det inte funkade. 🙁 Jag gissar att det finns en spärr för Skype från jobbets it-avdelning. Nu har jag dock programmet på min telefon istället. Vill ni ge mig er Skypeadress, så hittar ni mig på det otroligt coola och originella namnet ”MiaHertz” med mailadressen guldfisk69@gmail.com. Precis som i Wordfeud heter jag alltså inte BrottarBerta (just ja, det är ju min syrras nickname 🙂 ), QueenMary eller MysigaMajsan utan heter precis bara det som jag heter. Fantasilöst? Ja, kanske…
Resväskan är fortfarande inte packad. Det ligger bara massa grejer överallt runtomkring den. Imorgon tänkte jag dock ta itu med den lilla detaljen. Det är ett tufft jobb, men någon ska ju göra den uppgiften också!
