Jag har sagt det förut, men visst är ungar som balsam för själen? Jag har varit och hälsat på Tesan, Peter och Mattis idag. Jag var i och för sig helt dränerad på energi och var väldigt trött, men jag kunde absolut känna hur jag på något sätt fick energi av att vara hos vänner och bara av att titta på den där lilla goa ungen som jag kallar min apunge. Titta bara så söt han är!
Han börjar bli stor kille och kan sitta långa stunder. 
Han kan springa JÄTTEFORT (om han får lite gåvagnshjälp)
Inte nog med att jag fick energi från Mattis – jag fick energi i form av en otroligt god middag tillagad av Mattis farmor Ulla. Tack!
När kvällen kom tänkte Mattis inte alls sova,
utan tyckte det var roligare att hänga med farsan…
Här ser vi hela söta familjen!
Tack för ikväll!
