Jag har använt all min viljestyrka, så nu är den slut. Jag vet inte om jag tänkte efter när jag brände slut på det sista, men jag använde det till att ta mig upp ur sängen och ut i motionsspåret i morse. Det kanske finns viktigare saker att använda den till…
Jäklar vad det var tungt i morse. Jag börjar faktiskt fundera på om jag ska sluta med den här dubbla dosen av allergimedicin. Det är alldeles för tungt. Jag sitter ju t.ex. på jobbet, under tiden som jag har massor att göra och koncentrerar mig som bara den, och ändå somnar jag nästan av total utmattning. Så ska det väl ändå inte vara?
Jag får fundera på om jag ska fortsätta med pillren. Det är ju å ena sidan inte långt kvar med värsta björkpolleninvasionen så jag kanske kan stå ut med tröttheten ett par veckor till? Å andra sidan så är det ju bara några veckor kvar av värsta björkpolleninvasionen så jag kanske kan vara allergisk under den tiden som är kvar? Åhhh, jag vet inte. Det är lite pest och koleraläge.
Fast vad jag förstått så ska man alltid alltid alltid välja kolera!
Efter att ha gnällt en stund så här i text så känns det mycket bättre! Tack för att ni lyssnade. Nu kan jag istället rapportera att idag, för allra första gången, så kunde jag gå hela rundan utan att ha ont någonstans. Jo, visst gjorde det ont i musklerna och visst var jag varm, svettig och flåsig, men jag hade ingen smärta i knä, skenben eller fotled. Jag tror minsann att jag gör framsteg och att musklerna nu har börjat ta de värsta stötarna!!
Här är några bilder från min morgonpromenad! Jag vet inte vad ni tycker, men är det inte en av skyltarna som inte riktigt passar i en skog längs med ett motionsspår?
När vi kom hem efter promenaden såg jag att det var läge att ta en bild av trädet på vår ”tomt” (räknas 50 kvadratmeter som tomt?) för det blommar i tre dagar ungefär…
Avslutningsvis vill jag skicka lite VLS till er där ute som också är trötta och har det tungt.
PUSS!