”Det är här jag har mina rötter, ska jag dö någonstans så ska jag dö här.”

 Det tog lite tid, men till slut bestämde vi oss för att åka ut med båten en sväng. Vi åkte först till de två ställen där vi oftast träffar säl. Vi hade tur och fick lyssna på deras sång på båda ställena.

Jag fascineras alltid väldigt mycket av sälar. De sjunger och bråkar samtidigt. Är de glada eller är de arga? Jag vet inte, men jag älskar dem!

Man skulle kunna tro att det skulle räcka med en bild på sälarna, men jag har så svårt att välja så det blev många….

 

Vi brukar stänga av motorn och så driver vi förbi grynnan där de ligger och vilar sig. Så gjorde vi även idag. De tittar alltid väldigt nyfiken på oss, men vi är tysta och försöker att inte skrämma dem. Å så är vi inte så nära dem som det faktiskt ser ut på bilderna. Idag använde jag teleobjektiv.

Vi åkte sedan vidare till en annan grynna. Den är mycket mindre, så här brukar det oftast bara ligga en enda säl. Idag var de dock tre stycken som försökte ligga kvar trots vågorna som de snabbgående båtarna skapar.

Nu var vi ju inte bara på sjön för att titta på sälar. Nä, vi hade även med oss lunch och började kika efter en kobbe att lägga till vid. Vi var ganska sent ute, så de ”vanliga” öarna var upptagna och i ”motorbåtsvärlden” visar man hänsyn, så ligger någon redan vid en ö, så åker man vidare. Det är tvärtemot hur det fungerar i ”segelbåtsvärlden”. Där verkar en mast inne vid land innebära fritt fram för alla andra segelbåtar att också lägga till där. Jag antar att det har att göra med att man då vet att djupet räcker till för kölen.

Vi hamnade på en lite kobbe söder om Svartlöga där varken jag eller Per hade varit förut.

Oftast har vi med oss brassestolar och det brukar vara svårt att hitta ett ställe som är tillräckligt plant för att ställa den på. Idag hade vi inte haft det problemet. Om vi hade haft några stolar med oss 🙂

Ser ni Per i bilden nedan?

Börje Salming pratade i Sommar i P1 häromdagen. Han avslutade sitt program med orden ”Det är här jag har mina rötter, ska jag dö någonstans så ska jag dö här.” – Så känner jag för min skärgård!