Från undervåningen hörs muller, desperata skrik (vrål?), tunga suckar och ett och annat sällan förekommet skratt. I soffan sitter Per, Emma och Fredrik och tittar på en rejält läskig skräckfilm. Inte läskig enligt (den rädda) mig, utan skitläskig enligt (de inte så lättskrämda) resten av familjen.
Jag är för mesig och ligger i sängen och läser en bok…
Bara ljudet får mig att rysa.
Jag tänker på roliga saker. Mysiga saker. Hängmattor. Kattungar. Alfapetmatcher med Thérèse. Sånt man mår bra av.
Och buketten jag fick!
