Vi har gått den här promenadslingan så många gånger att det nästan är löjligt. Ändå kan jag verkligen inte vänja mig vid utsikten och allt det vackra. Det går bara inte!!
Idag gick vi i den nyfallna snön ner till stranden. Där hade solen redan smält det mesta så vi gick på den steniga stranden (där det endast låg sand när jag var liten) fram till bastun. Där fick pappa dock borsta bort snön som ännu inte hunnit smälta. Med varsitt sittunderlägg så satt vi perfekt där i solen och njöt av kaffet!
Vänjer mig aldrig!
