Månad: januari 2018

I helgen åker Per till Asien (Japan) och jag åker till Asien (Indien). Våra packningar skiljer sig dock åt… Det är lite skillnad på temperatur! 🌞❄️

Jag har tur som har en bror som är snäll, rolig och snickare 🙂 Han har hjälpt oss med att få bort en dörrpost och ersatt den med dörromslag. Vi ville nämligen inte ha gångjärn och sånt kvar efter att vi häktat av dörren.

Han har dessutom hjälpt oss med att göra en dörröppning smalare. Det gör att vårt skåp inte sticker ut i öppningen och att vi får plats med en till garderob i hallen. Supert!!

Nu ska vi spackla och måla lite så är det klart sen!!

Jag blev själv för en stund i kväll. Jag gick ut och promenerade, men så började det regna så jag sökte skydd vid Filmstadens portal där jag slog mig ner med en kanna kaffe. Det är såååå mysigt där. Allt är gammalt, inspirerat av film och såå annorlunda. Dessutom når man pokemonstops därifrån 🙂

Förra gången jag var på ön tog jag bilder på hur det såg ut MED skog. Den här gången har jag försökt ta samma bild, med enda skillnaden att det nu är UTAN skog. Pappa var snäll och följde med som sällskap när jag gick och funderade på vinklar. Här kommer därför en liten annorlunda blogg. Den är så klart mest intressant för oss som bor här. Vi kommer nog att glömma bort hur det såg ut innan de stora skogsavverkningsmaskinerna kom till ön, så det här får bli vårt minne.

Här ovanför ser ni alltså mitt barndomshem före och efter avverkningen.

Ovanför ser ni pappas och Kinas garage och pergola, före och efter

På bilderna ovanför så ser man både att pappa har mer ved i vedboden 😉 men också TYDLIGT hur mycket skog som faktiskt försvunnit. Det har blivit ljust och fint nu när skogen inte står där som en vägg.

Ovanför ser ni den lilla grusvägen ner mot postlådorna…

Här är en film som är tagen från samma ställe som bilderna ovanför. Alltså precis där pappas tomt tar slut:

Här ovanför tog jag tyvärr dagens bild i liggande läge istället för stående, men ni förstår nog ändå vad jag försöker visa…

Vägskylt vid vägkant

Postlådor vid vägkant

Här ovanför ser vi hur man bara kunde skönja pappa och Kinas hus utifrån skogen för två veckor sen. Nu är det inte lika svårt att se.

Ovanför bilder från en promenad i skog när den fanns kvar. Nedanför bilder från en (mycket svårframkomlig) promenad när skogen inte står upp längre.

Filmtajm!

Nu fortsätter vi med jämförelserna.

Ovanför har vi timmerhuset före och efter att träden har fallit

Här ovanför ser ni pappas och Kinas närmsta granne, där jag som barn lekte med Anna och Åsa så fort jag bara kom åt!

Det här huset ovanför har jag inte varit i mer än en gång. Däremot har min dotter Emma varit där desto fler gånger. Detta eftersom en av hennes ”kvinnor” (tjejgänget från Sollentuna) bor i det här huset på sommaren.

Utsikt från min soptunna som också är bästa stället för att fånga Pokemons:)

Sittande på pappa och Kinas farstukvist

Utsikt från pappa och Kinas köksfönster

*

Som ni ser på alla bilderna så har det blivit lite skillnad här ute på ön. Det är otroligt vad en maskin kan göra på trettio timmar. Just nu börjar det bli mörkt utomhus och jag hör ett svagt brummande utifrån. Det är en jobbare som ”städar”. Jag gissar att det är den här han kör omkring med:

Vi har kommit ut till ön nu. Det var mörkt när vi kom ut, men man kunde verkligen ana vilka bilder jag kommer kunna ta imorgon på ”skogen som inte längre finns”…..

Det är ju skumt väder nu… Hysteriskt kallt och svårt att skrapa rutorna då isen sitter som berg och sen helt plötsligt 5 grader varmt och blött överallt.

Konstigt väder, minst sagt!

Å andra sidan behöver jag snart inte bry mig om vädret i Sverige. Jag ska åka till Indien snart. Där är det betydligt varmare och det blir varmare varje dag…

Vår innergård är vänlig mot de små. Husen håller vinden ute och det finns utrymme att springa runt på.

Nu när det ligger snö på marken är det tydligt hur många små fötter som faktiskt springer runt där ute.

Idag har Henrik varit här och hjälpt oss med sånt han kan, som vi inte kan. Vi fick t.ex. upp en ny bänk i badrummet!! Jag är såå glad! Det kommer bli jättebra när vi fått upp väggskåpen.

Han har också börjat bygga dörröppningar åt oss, men tyvärr var inte allt virke vi beställt med i lasset vi fick….

Så här har det sett ut länge nu…

Det tänkte vi ordna idag med Henriks hjälp, men tyvärr saknades fodren så ni får ”efter-bilden” en annan dag 🙂

Idag har vi betat av listan av saker som borde göras. Det känns skönt nu i efterhand när det är gjort, men det har väl inte varit världens skojigaste söndag. Per har jobbat med att förbereda inför morgondagen, både vad gäller byggmaterial och middagsmat. Imorgon ska ju brorsan komma hit och hjälpa oss bygga lite och då vill vi inte lägga onödig tid på annat än just byggandet. Jag har städat, tvättat och gjort snyggt så det finns ett rum för lillebrorsan att bo i när han byggt klart. Jag har också förberett för veckan som kommer.

Per hann jobba lite uppe på sitt kontor vilket var en förberedelse inför hans kommande resa till Japan. Jag hann åka till Synsam för en synundersökning. Det visade sig att min åldersspannet blivit värre och att jag behöver nya linser och glasögon. Det visste jag i och för sig. Det var därför jag ville göra en synundersökning. Nu fick jag det bekräftat. Dessutom kom jag på att det är alldeles för länge sen jag gjorde en ”grön-starr-undersökning” så det måste jag boka en tid för.

I övrigt tittar vi extremt mycket på Sherlock Holmes på Netflix. Vi är helt fast! Så här blir det ingen Så ska det låta. Nej, det blir Sherlock!

Per och jag tillät oss att sova riktigt länge i morse, och sedan ligga kvar och titta på morgonteve när vi äntligen vaknade. Efter det åt vi en frukost som var precis så där härlig som bara en lördagsfrukosten kan vara. Kina ringde och jag fick information om att nu har nästan hela skogen försvunnit på Blidö. Det som är kvar kommer tas ner på måndag. Det ska bli intressant att åka dit nästa helg och se hur det ser ut. Jag gissar att det är ljust.

Vi kom inte ut ur lägenheten förrän klockan var riktigt mycket. Nästan lunchdags. Pinsamt, men ändå inte… Vi åkte norrut och stannade till vid butiken som jag vet säljer riktigt bra presentsnören. Tyvärr hade de inte ett enda snöre hemma idag. Vi kom dock inte tomhänta därifrån. Vi köpte en nagelborste och tre flaskor med min nya favorithandtvål.

Efter det åkte vi ännu mera norrut och köpte en kopp kaffe till Per. Resan fortsatte sedan (återigen) norrut. Vi åkte till Pers jobb där vi under en tid har förvarat byggmaterial som ska användas för att bygga dörrposter hemma i vår lägenhet. På måndag kommer nämligen min lillebror Henrik hit för att bygga de mycket efterlängtade träbitarna runt dörröppningarna och då behövs ju virket som vi inte har kunnat förvara hemma i lägenheten. Oj, vad jag har längtat efter att få dörrposter. Det ser för taskigt ut utan dem.

Vi monterade takräcket på bilen och lastade (det extremt tunga) virket på taket. Sen åkte vi hemåt igen, men stannade till på Stalands och köpte en stringhylla som vi ska ha ovanför gästsängen som ”nattduksbord”.

Vid det här laget kurrade magen riktigt ordentligt. Vi tog därför en promenad den korta vägen till Sundbybergs centrum och gick till en restaurang som Per valde. Jag hade nämligen fått välja att äta räkor till middag, så då fick han välja burgare till lunch. Klockan var redan över tre så himlen var vacker när vi gick mot hamburgaren.

I Sumpan stod julrådjuren och lös vackert….

På Phil’s burger fick vi beställa vid baren och sen kliva nerför trappan…

Jag beställde en halloumiburgare. Det visade sig att det var den godaste, smakrikaste burgaren jag någonsin ätit. Brödet var helt ljuvligt!

Per drack en öl och jag tog ett glas ”husets”…

På vägen hem gick vi förbi både ICA och Hemköp men tyvärr fanns inga räkor att uppbringa. Jag får alltså inga räkor till middag. Trist…. Istället lär vi leva på burgarna så länge det går och sen blir det nog bara lite oliver, Parma och ost… Inte dumt det heller!