Månad: september 2019

Idag hölls begravningen för Pers mamma, min svärmor och våra barns farmor i Surte kapell Det var tungt och sorgligt, men också fullt av fina minnen och några skratt. Vi fick säga våra farväl och nu bär vi med oss Ing-Britt i våra hjärtan tills vi ses igen.

Gråt inte för att jag är död
jag finns inom dej alltid
Du har min röst
den finns i dej
den kan du höra
när du vill
Du har mitt ansikte
min kropp
Jag finns i dej
Du kan ta fram mej
när du vill
Allt som finns kvar
av mej
är inom dej
Så vi är jämt tillsammans

(av Barbro Lindgren)

Idag började Per, Marcus och jag dagen med att bada högst upp i hotellet. Det var riktigt fint där uppe och jag kan tänka mig att det är mycket folk här när det är sommar. De har pooler både ute och inne på högsta våningen (där vi också bodde).

Efter badet gick vi ner och åt en härlig hotellfrukost. Klockan tolv checkade vi ut från hotellet och då gick vi hem till Thomas och Ninni. Per och Thomas åkte iväg på eget uppdrag, medan Emma, Ninni och jag tog Älvsnabben över älven till fastlandet.

Vårt mål var nämligen att ta en rejäl fika på Mr Cake!!

Vi köpte självklart med oss godsaker hem till de som inte varit med! Vi tog båten över till Lindholmen och därifrån fick vi gå. Det är härligt här på Hisingen att man kan gå längs med kajkanten och titta på folk, båtar och vatten.

Till slut kom vi hem till Eriksberg där vi ska spendera resten av dagen, kvällen och natten!

Det syns ju tydligt att man har kommit ”hem” eftersom den femtio år gamla bockkranen ståtar över det som en gång var en torrdocka, men numera huserar massvis av bryggor för stora och små båtar, och tydligt visar att nu är vi i ERIKSBERG!

Trött efter alldeles för få timmar sömn (jag jobbade) satte jag mig i bilen tillsammans med Per, Marcus och Emma i morse. Vi bilade ner till Göteborg. Det var ömsom sol, ömsom hällregn.

Vi checkade in på ett jättehärligt hotell nära där Pers bror Thomas och hans fru Ninni bor.

Tillsammans med sagda svåger och svägerska gick vi till det närbelägna tegelhuset där de hölls en högljudd och glad oktoberfest.

Vi sjöng med i de medryckande sångerna och tog en öl. Marcus lärde mig tyska ölvisor och övade lite själv också inför hans resa till just Tyskland om några dagar.

Jag var dock så trött att jag nästan ramlade omkull, så jag gick tillbaka till hotellet och vilade en stund.

Först visade dock Ninni, min svägerska, var jag kunde hitta ”pendelbåten” som tar oss tvärs över älven till Stenpiren i Götebort. På vägen dit såg jag flera roliga hus.

Marcus och Emma åkte med sina kusiner, Tobias och Jesper, hem till Tobias och hans sambo Linn, medan jag och Per gick upp och tog en stödvila. Vi gick sedan ner på kajen och hoppade på båten där Ninni och Thomas redan satt och väntade.

Vi gick i ett sensommarvarmt Göteborg upp till en champagnebar.

Sen träffade vi ungarna på en italiensk restaurang som verkligen hade koll på matlagning! Det var jättegott!

När Emma och jag höll på att somna sittandes med våra mätta magar, tog vi båten hem till Hisingen igen!

Nu väntar sängen och jag har inte längtat så här mycket efter att sova på väldigt länge!!!

Min vän lade upp en film på Instagram där hon visade två olika festskor och funderade på vilka hon skulle bära på nästa festliga tillfälle. Båda två var fabulösa och hon kommer helt klart bli en succé oavsett vilka hon väljer!!

Hennes inlägg och mina kommande ”skobehovsdagar” fick mig att fundera på vilka skor jag ska välja…. Skönt? Snyggt? Det är frågan.

På nästa festliga tillfälle funderar jag på fantastiska men obekväma…

Det är lite småtungt här på vår sida av bloggen och då är det skönt att trösta sig med att öppna nedräkningsappen då och då. Vi åker till solen om 29 dagar. Jag och Per ska ta hand om varandra, äta och dricka gott samt förhoppningsvis få sola och bada lite!

Idag var vår söta dotter på besök hos oss och jag glömde allt vad fotografering hette. Det var trevligt helt enkelt!!

Jag får sköta mig bättre nästa gång!

Utan att gå in på reseplanering, strykning, matlagning, handling, fotografijakt och blomplantering så kan jag säga att vi haft fullt upp sen lunch idag…

Det som jag däremot tänker nämna från dagen är den dubbla känslan av att lämna ifrån sig Bubbel. Bubbel – Båten som skänkt oss så vansinnigt många härliga stunder ska nu få ett nytt hem och vi ger oss in på ett nytt äventyr.

Tack!

I morse sov Per och jag alldeles för länge, men när vi väl kom upp så åt vi frukost och gick ut i sommarvädret. Det var ljuvligt!!

Jag kunde inte låta bli att bada…

Det var bara drygt elva grader varmt i vattnet, men det var ändå ljuvligt!

Jag var självklart i tre gånger så att lillebrorsans regel för ”bad” uppfylldes 😉

Det är inga problem att bada när det är sandbotten!

Jag klädde på mig och gjorde mig redo för jobb. Idag var det dags att städa båten så vi kan lämna in den ren och fin i morgon.

Först kollade jag dock vilken temp vi hade i luften.

Efter många timmar av båtstädning pausade vi och tog en kopp kaffe.

Då hade molnen börjat driva in…

Vi tömde båten på allt möjligt privat och putsade vidare…

Till slut var vi dock klara och vi kunde vinka adjö till fjärden och gå hemåt.

…och jag vände mig om och tittade lite extra på Bubbel. Hon har gjort ett bra jobb i åtta år och jag kommer alltid att minnas henne med glädje. I morgon kör Per dock in den till båtfirman som kommer ta in henne som delbetalning på vår nya båt som vi plockar ut framåt våren.

Vi bakade bröd och tittade på engelsk deckare ett tag på eftermiddagen, sen gick vi ut och andades lite i kvällssolen. Våra helt nya grannar, Cecilia och Magnus, vinkade och sa hej och vi gick för att hälsa. De visade sig vara supertrevliga och vi stannade alldeles för länge då vi bjöds på ett glas vin och lärde känna varandra. Helt plötsligt kom deras middagsgäster och vi fick skynda vidare ut på vår promenad 🙂

Som ni kanske ser på bilden ovanför så var det svårt att slita sig från utsikten vi möttes av när vi gick ner mot viken. Oj!!

Det var inte mycket sämre nere vid bastun…

Sensommar – inte dumt alls!!

Idag hölls det stor avtackning för Camilla. Hon slutar efter femton år hos oss. Hon var min chef under några år, hon är en person som hörs och syns och hon har varit viktig för vårt företag. Det är det såklart många som är, eller har varit, men Camilla har varit speciell. Hon lämnar ett tomrum efter sig. Det kändes mycket konstigt/overkligt att säga tack och hej till henne…

Vi har längtat efter det ljuvliga brödet som Per bakade senast vi var på ön, så nu är det dags igen. På fredag sätter vi degen igen!!

Receptet fick vi från svt’s Timjan, tupp och tårta. De ljuger inte när de säger att det är det perfekta brödet!!

TID: 24 TIMMAR

INGREDIENSER

8 PORTIONER

490 g vatten, 20 grader

100 g jäst

700 g vetemjöl, gärna vetemjöl special

175 g olivolja

20 g salt

SÅ LAGAR DU

1. Rör ihop vatten och smulad jäst.

2. Tillsätt hälften av mjölet och arbeta samman gärna i maskin, tillsätt därefter resten av mjölet.

3. Häll i salt och knåda in och avsluta med olivolja.

4. Arbeta in olivoljan i degen tills allt gått samman och degen är ordentligt arbetad, ca 10 minuter i maskin eller 15 minuter för hand.

5. Degen ska vara ca 23 grader när den är färdigarbetad, kontrollera gärna med kökstermometer. Häll degen i en stor oljad plastburk och sätt på ett lock eller kökshandduk, låt stå i rumstemperatur och jäsa i ca 4 timmar.

6. Vik fyrslagsvik varje halvtimma genom att vika in degen från kanterna in mot mitten. Dra lite i degen när du gör detta, det gör att du förlänger glutentrådarna. Ställ in i kylskåp och låt jäsa i ca 20 timmar i kyl.

7. Sätt ugnen på 275 grader och värm en ugnsplåt så att den blir riktigt varm. Tryck försiktigt ut degen på den varma plåten och grädda på 275 grader i ca 20 minuter. Toppa om du vill först med lite hackade örter, strimlad lök, oliver eller annat du önskar. Foccacian är också väldigt god med bara lite salt.

8. Låt foccacian svalna lite innan du stjälper upp den på galler och låter kallna under bakduk. Den stora mängden vatten och olivolja gör att foccacian håller sig saftig i flera dagar.