Per jobbar ganska hårt med att sponsra eller hjälpa (eller vad man nu kallar det) restauranger runt oss. Detta eftersom detta jäkla coronavirus verkar döda allt vad krogar heter…. Han älskar ju vällagad mat och vill att ”våra ställen” ska finnas kvar efter allt detta…..
I vardagen hade vi gärna sponsrat ”Backstugan”, men av någon outgrundlig anledning så har de lagt ner, så vi har letat efter en värdig ersättare och istället hittat ”Regissörsvillan”. Det är en närbelägen krog som bjuder på konferensutrymmen i fantastisk miljö ihop med god och vällagad mat. Ofta från norrland. Vi äter numera lunch från dem två gånger i veckan. Det är vårt bidrag till att försöka hålla dem levande till ”sen”….
Sen har vi ju de vanliga helgerna, storhelgerna och semestrarna…när vi alltid är hemma i skärgården. Där har vi ju också våra favoriter! En av dem är Tullis, eller ”Furusunds Värdshus”, som det nog faktiskt heter… Det stället drivs av Malin och David, som är två fantastiska människor! De två har vi följt länge. Det började med ”Fejan” där de skapade en fantastisk stämning och som vi ofta besökt med vår båt. Sen brann det ner och satte naturligt stopp för fler besök… Vi följde dem sedan på S/S Norrtelje, men när båten skulle flyttas för att kunna göra plats för bygge av de superhöga husen i Norrtälje Hamn, så hittar vi detta dunderpar numera på Furusunds Värdshus (aka Tullis som det hette i folkmun under min uppväxt).
Per såg alltså till att beställa deras HELGLYXPÅSE för att sponsra lite och för att bli mätt….och vad ska jag säga???
Redan när vi hämtade påsen på Furusund så insåg vi att detta var något som David och Malin lagt mycket energi och tanke på.
I påsen ingick inte bara lådor med mat. Här fanns även en meny och instruktioner kring hur vi bäst skulle värma och servera maten. Det var mycket tydligt att man ville att vi skulle få avnjuta maten på det sätt som det var tänkt, och där maten skulle smaka allra bäst!
Per var upptagen i telefon när det var dags för förrätt, så jag tog tag i det hela och jag måste erkänna att jag gillade att lägga ihop de olika ingredienserna som skulle bli vår första rätt…..
Jag kan inte med ord beskriva hur gott det var. Det köttet var så mört och så gott, och blev så väl ackompanjerat av tillbehören att vi bara tittade på varandra!
Vid varmrätten hade Per lagt på luren, så han var med när jag hade värmt huvudrätten och det var dags att lägga på tillbehören…
Jäklar i min låda! Ni tror jag överdriver. Jag förstår det. Det hindrar dock inte faktum – SKITGOTT!!! Varje tugga var en njutning.
Efter en liten paus fixade vi en kopp kaffe och värmde på äpplena och lade på tillbehören…. När Per satt och blundade och sa ”jag vill också kunna göra sånt här krisp”, då vet man att det är gott! Vi funderar redan på att beställa påskhelgens påse…
…att stå med två meters avstånd i kön in mot det som i min ungdom var en källarpub på Tullis (jaja…Furusunds Värdshus) ser vi från och med nu som en fredagslyx väldigt få är förunnade!!!
GRATTIS MALIN OCH DAVID – you did it again!!!