Jag blir andfådd (pga min förkylning) så när Per föreslog att vi skulle gå fram och tillbaks till ICA; så tvekade jag. Jag föreslog istället att vi skulle cykla. Det tar ju mindre energi att ta sig fram på det sättet.
Det visade sig tyvärr att Pers cykel hade punka (det visste vi nog om om vi tänker efter) så först var han tvungen att laga slangen.
Sen cyklade vi de dryga två kilometrarna till affären. Vi såg, som vanligt, inte en endaste glimt av solen. Allt var grått på vår väg till ICA.
Väl framme så stannade jag utanför. Framförallt pga min pågående förkylning, men också pga det faktum att vi aldrig går in i en butik tillsammans längre. Alla vill ju ha långt avstånd mellan folk nuförtiden.
Jag stod och läste på anslagstavlan istället.
När Per handlat klart cyklade vi hem igen och vet ni vad vi möttes av?!?! Efter nitton dagar av gråväder så tittade solen fram precis innan solen gick ner nedanför horisonten.
Jag var tvungen att öppna altandörren och titta ner mot havet.
Underbara sol!!