Lördagen den tjugosjunde mars bjöd på sol från klarblå himmel och vårvärme, men även dimma, dis och isande kyla. Härligt ändå!
När jag gick ner till bryggan på förmiddagen var det strålande sol!
Det kändes verkligen som om våren var i full fart!
Det hade inte varit några problem med att hoppa i spat!
Jag spenderade dagen med att ”skrota runt” vilket är Pers favoritsysselsättning. Då gör man det man känner för och vanligtvis innebär det att man gör små insatser som för oss framåt. I mitt fall så rensade jag garderober och städade bort sånt som inte borde varit där.
På eftermiddagen gick vi ner till stranden och tände i bastun.
Nu var vädret ett helt annat. När jag satt där nere och lade in ved i kaminen, så såg jag hur dimman rullade in mot land.
Till slut var det svårt att se solen och det blev kallt och fuktigt i luften.
Jag tog ändå fram duken och började packa upp medhavda gotter.
Lite konstigt ljus var det när solen sken genom diset/dimman. När jag försökte ta den här bilden, så fick jag liksom kisa litegrann.
Vid fyratiden såg det ut så här och då kom några av våra grannar ner och gjorde mig och Per sällskap.
Det finns ju inget dåligt väder.
Det handlar ju om kläderna och det har vi verkligen förstått under det här coronaåret. Oj, vad vi har suttit utomhus…!
I två timmar satt vi och drack bubbel och åt Pers hemlagade röda pesto på crostini och annat smått plock. Det bästa var ändå sällskapet!
När tårna klagade på kylan packade vi ihop och gick hemåt. Där släckte vi lamporna och deltog i Earth Hour. Varde ljus utan el!
