I morse vaknade jag innan klockan ringde, så jag lyssnade på senaste poddavdnittet av ”Säker Stil”. Där hörde jag hur Emilia de Poret pratade om att hon skulle till London och jag funderade på om hon skulle åka samtidigt som jag skulle dit.
Efter frukost tog vi bilen norrut på E4:an. Det var ju äntligen dags att åka till London! En resa vi bokade för superlänge sen (ett år sen).
Vi har ju semester, men maken kunde inte låta bli att ha Teamsmöten. Här står han i rulltrappan på Terminal 5 och jobbar. Med tanke på hans min så är mötet med japanerna väldigt kul eller så anar han att jag fotar. Vad tror ni?
Vi satt på andra raden så vi såg ju alla som skulle ”pudra näsan”. Helt plötsligt stod Säker Stil-Emilia framför mig. Jag blev lite ”star strucked” och log. Jag gjorde dock inget åt det.
Inte då.
När vi landat på Heathrow och jag kommit igenom den självbemannade passkontrollen (men fick stå och vänta precis utanför maskinen, eftersom Per inte blev godkänd pga glasögonen) så stod jag axel mot axel med Emilia (som också väntade på sin make) och då kunde jag inte göra nåt annat än att prata med henne… så det gjorde jag.
Självklart fick hon höra om poddmorgonen och hur underligt det var att träffa henne som jag lyssnar på flera gånger i veckan. Hon presenterade sin man, Amaury (som släppts igenom av maskinen), frågade vad jag skulle göra i London, var trevlig och tackade för att jag lyssnar på podden. Sen swishade hon iväg på ett stilsäkert sätt 😉
Till slut kom Per igenom kontrollen och vi tog tåget in till London.
”Heathrow” till ”Paddington” med expresståg och sen vidare med Underground till ”Aldgate” innan vi gick 130 meter till hotellet.
Utanför fönstret (på våning 13) såg vi ”The Gherkin” bland andra byggnader.
Efter att ha packat upp kläderna och tagit det lite lugnt gick vi ner till ”Minories” och tog en öl.
Det är väl det man gör i England? 🙂
Efter att vi sköljt ner resdammet så gick vi ut på upptäcksresa.
Väldigt snart var vi vid Towern och Tower Bridge.
Vi fortsatte österut längs med Themsen och hittade ett mysigt område med tre hamnbassänger som jag inte visste fanns.
Per hade sett ett matställe han ville gå till här nere så vi strosade runt och letade.
”Emelie’s” var fullt idag och alla andra dagar vi är här i London men vi hittade en vinbar att vila på istället.
Vi fortsatte vår tur längs vattnet.
Vi fick fin vy mot Tower bridge.
Vi gick upp på bron. Bara för att ha gjort det.
Vädret var ljuvligt. Varmt och skönt.
Dessutom vackert!
På andra sidan floden såg vi en låååång kö av människor. Kilometerlång. Vi var nöjda med att vara på norra sidan av vattnet där det var glesare.
Vi kom till slut på att de tusen och åter tusen personer vi såg, var på väg för att visa sin respekt för drottningen…. Ser ni kön?
Nu kom vi till Harry Potter-bron!
Den heter ”Millenium bridge”, men alla som sett Potter vet bättre 🙂
Bron ser ut att gå rakt in i St Paul’s
Per hittade en annan, ej fullbokad, italienare som vi gick in på.
Per åt Ndujapasta. (Jag åt pasta med räkor)
Utanför krogen (åt höger) var det knökfullt av ”efter-jobbet”-folk med ölglas i händerna. Glad och trevlig stämning och väldigt osvenskt. Kul!
https://youtube.com/shorts/lsz0ggfnLWY?feature=share
Utanför krogen (åt vänster) lyste St Paul’s Cathedral upp mörkret.
Vi promenerade i den sommarvatma kvällen.
Helt plötsligt kände vi igen oss 😉
Tillbaks på hotellet satt jag i loungen och laddade upp bilderna till bloggen och skapade plan för morgondsgen (vi ska ta buss 15 in till Trafalgar square tror jag)
Uppe på rummet låg jag i sängen med upplysta byggnader framför mig och skrev bloggtexten innan jag tog natt. Härlig start på vår helg här i London!!
