Kräftskiva på gården

Vi brukar inte umgås med våra grannar så mycket hemma i stan, men bostadsrättsföreningens styrelse bjöd in till en drink i somras och det var så lyckat, så nu bjöd de ut oss på gården igen. Denna gång för en kräftskiva!

De hade lyckats bra med vädret så vi hade det varmt och skönt när vi samlades mellan halv sju och sju.

Totalt blev vi typ 35 personer, där några åt kräftor, andra åt sushi, pizza eller medhavd annan mat. Andra tog bara ett glas vin och pratade lite.

Vi satt kvar där ute på gården fram till tiotiden.

Detta kanske kändes lite konstigt i början (eftersom vi inte känner varandra så bra) men i slutet kändes det mycket trevligt och jag tror vi kommer samlas igen!

Mer prover å 25 år!

I morse stod jag och väntade utanför läkarmottagningen en bra stund innan de slog upp dörrarna. Jag ville nämligen vara först i kön till labbet. Jag lyckades och nu har de mer av mitt blod att undersöka. Mår min lever och galla bättre nu än vid förra blidprovet? Ultraljudet påstod ju det så nu vill min läkare se samma svar i blodet. Jag håller tummarna!


Vid arbetsdagens slut dukade jag upp champagne och lite tilltugg. Jag ville uppmärksamma att jag jobbat 25 (!) år på firman så bjöd närmsta kollegorna på bubblor och en walk down menory lane. Det visade sig att jag varit med om mycket sen starten 🙂


Helt oväntat fick jag blommor från min snälla förra chef (nuvarande finns i Frankrike) och nu står de och förgyller sällskapsrummet här hemma 🙂


Blommor är mys!!

Lunchbad

En av fördelarna med att jobba från ön är såklart närheten till havet….

Idag var det soligt och varmt så jag åt lunchen snabbt och gick sen ner till stranden.

Först gick jag till bastun och hämtade termometern eftersom jag var nyfiken på tempen.


Sen gick jag ut på bryggan och fick mina aningar bekräftade – vatten var varmt, 20 grader.


Sen hoppade jag i plurret!!!


Sämre lunchpaus kan man ha…

Skorstensfejare

Idag jobbade jag från ön eftersom vi skulle få besök av sotaren. Då och då ska kaminen och skorstenen kontrolleras och idag var det alltså dags.

Stegen ställdes på plats upp till taket och tidningar lades som skydd på golvet inomhus sen var mitt uppdrag klart.

Tydligen var allt som det skulle och vi kan fortsätta använda kaminen som förut! Toppen!

Dags att köra diet och lång väntan…

Idag var jag tillbaks till doktor Anna som verkligen gjort allt hon kan för att hjälpa mig efter det hemska gallstensanfallet jag hade förra fredagen.

På något sätt har hon lyckats få in två läkarbesök, ett laboratorienbesök med blodprover, två remisser, ett medicinrecept och ett ultraljud på mindre än en vecka! Jag tror verkligen jag fått uppleva svensk sjukvård när den är som bäst!

Idag förklarade hon att jag måste operera bort gallblåsan för att kunna leva vidare utan livslång diet och med överhängande och smärtsamma anfall hängande över mig.

Hon skrev alltså en remiss till kirurgen på Danderyds sjukhus och en till labbet för ytterligare blodprov klockan 14 och före klockan 15 hade jag redan fått tid för konsultation hos doktor Ellen på Danderyd.

Nu måste jag tyvärr vänta en månad på att få träffa Ellen, men än värre är att jag sen måste vänta i ett halvår på själva operationen.

Det blir alltså diet VÄLDIGT LÄNGE för att försöka undvika nya anfall. Ingen fet mat, inget stekt, inget rökt, inga ägg, inga tomater, inga gurkskal…. Vad ska jag äta? Hur ska jag äta vid jul? Vilken mat kan jag ta på en lunchrestaurang? Jag vet inte…just nu är det mycket fiskbullar, ris och kokt fisk.

I morse åt jag havregrynsgröt med blåbär men hela jag vill ha smörgås med smör, kaviar, ost, leverpastej, ägg osv… Jag får nog vänja mig bara. I-landsproblem. Jag vet!!

Nu kör vi!!

(Min läkare sitter högat upp på hörnet i det där huset i solen!)

Söndag

Idag badade jag både som morgondopp och som eftermiddagsdopp. Det första gjorde Per mig sällskap i men under tiden jag tog det andra jobbade han med något under huset…

Jag tömde våra återvinningsbyttor och gladdes åt att det gick hur bra som helst då inga containrar var proppfulla.


Jag njöt av de fina blåklockorna som Per lämnade orörda när han klipptegräset.


När vi åkte hem kom vi förvisso av första färjan på Yxlan men inte mycker mer än så. Det var en rejäl kö efter den ena färjan på Furusund är på service så det går färre turer än normalt. Jag fick lyssna på pod och ta det lugnt….

m

Kräftkalas med grannarna

Helgerna på ön är verkligen en källa till lugn, glädje och energipåfyllnad. Bara jag ser havet så mår jag bra. Tacksamheten över att vi har den här möjligheten att få vara på den här plätten av jorden är enorm.

Idag gick jag ner och hämtade upp ”liket” från den förra badstegen som legat i buskaget och rostat sen den blev utbytt mot en ny hel och ofarlig variant. Den ska till tippen!

Jag nämnde för Jenny, en av grannarna, att blåbär är bra mot gallsten. Jag skäms för att säga det, men då fick jag hela hennes senaste plockskörd av blåbär. Bara så där. Rakt av. WOW!

Jag hällde ut dem på en bricka för att rensa dem, men oj vad hon måste plocka försiktigt. Det fanns nästan inget alls att ta bort.

Per gav sig på att ”meka” med pappas moped och under tiden löste jag korsord i solskenet och hällde upp en hel burk med Pink Tonic Zero i glaset. Vackert och Gott!! Denna gång drack jag den som den var, men den är även jättegod med gin. Prova vet jag!

Vi hade tänkt ses nere vid bryggan för en gemensam knytis-kräftskiva, men det blåste från väster (som känns som mest just där nere vid hamnen) så det kändes inte så inbjudande. Vi träffades därför hemma hos Jenny, Anders och Matilda istället.

Anders, Janne, Per, Kina, Pappa Rune, Jag, Inger, Matilda och Jenny (och katten Ruppe som nog tyckte att det doftade gott) packade därför upp räkor, kräftor, pajer, ostar, goda bröd, drycker av olika slag och annat gott och hade en trevlig kväll tillsammans!

Foto: Jenny Eklöv

Sen på kvällen tackade vi för oss och körde hem vår skrinda full av tallrikar, glas, kylväskor, filtar och våra uppladdningsbara och praktiska lampor som kan ändra färg som man ber dem om.

Just på vägen hem bad Per dem att byta färg var tredje sekund. Tur att inte så många såg oss. Det var riktigt hemskt 🙂 men roligt!