Idag fyller Martina år och jag skämde såklart ut mig direkt genom att sjunga för henne vid hotellfrukosten! Det gjorde jag rätt i!
Vi diskuterade faktiskt just min åsikt kring att födelsedagar är viktiga att uppmärksamma. De andra höll inte med, men för mig står åsikten fast: Får man fylla år är man lyckligt lottad, och fyller man år, så borde detta firas. Vi firar alldeles för få saker nu för tiden!
Efter frukosten gick vi ut till poolområdet för att hända strandhanddukar. På vägen dit ser man en glimt av vårt hotellrum.
Där bakom grönskan är vårt rum och vår söta pool!
Nere vid stranden var det lugnt och skönt.
Det är faktiskt lugnt och glest mellan människorna överallt. Jag gissar att det beror på att sommarsäsongen är över.
Rent vädermässigt är den dock inte det. Vi har 24 grader även i havet och vi får använda solskydd, solhatt och solglasögon för att klara oss.
Efter att ha badat i omg¨ångar, läst illustrerad vetenskap, löst korsord och pratat så gick vi upp till poolområdet igen för att äta lunch. Klockan hade hunnit bli rätt mycket så det kurrade i magarna. Även här uppe vid poolen var det lugn och ro. Bästa läget kan man tycka!
Efter lunchen gick Per och jag tillbaks till hotellrummet. Vi lyssnade på bok, badade, vilade och tog det lugnt.
Per gick iväg till en supermarket och jag stannade kvar vid poolen.
Framåt sjutiden samlades vi ute vid poolbaren. Solen spred ett varmt varmt sken på himlen.
Jag var tvungen att gå ut mot havet och ta en bild så ni fick se.
Göran bjöd oss alla på bubblor i glaset för att fira hans fina fru och när de var uppdruckna och solen hade gått ner, passade jag på att ta en bild på dem innan vi gick vidare.
Idag gick vi ut från stan längs med stranden och gick in på en liten restaurang som serverade mycket fisk.
De andra åt tsatsiki, bröd och oliver som starter, sen åt Göran en form av friterad anjovis till förrätt och sea-bass med morotspuré till varmrätt. Martina åt en pizza, Per åt en dorado (fisk) till varmrätt och till förrätt åt han anjovisen ni ser på bilden nedan. Jag åt en spagetti med räkor som var den rätt jag (efter att ha frågat om alla ingredienser på många rätter) var den jag trodde skulle fungera i min fettsnåla gallstensdiet.
Jag fick lite ont i magen och eftersom oron direkt infann sig så gick jag hem längs med den palmprydda vägen när alla hade ätit upp sin mat. De övriga tre stannade en kort stund till och betalade notan.
Hemma på hotellrummet var det mörkt och lugnt.
Dagen fick ett konstigt slut, men jag hoppas Martina ändå är nöjd med sin födelsedag!