Kategori: Mias dag

Today I am writing this blog in English. It is unexpected since i have not written in any other language than Swedish during the 15 years this blog has been alive….but there is a first for everything, right?

This morning we took the metro from the hotel to La defense. We did not find the best way to the office, but we could clearly see which direction to walk, so we got there on time!

We had a nice view while we waited to be fetched at the front desk.

I did not take any pictures during our workshop (will try to do better tomorrow), but can say that the office is hugh and a person could easily get lost in there 🙂

After work the entire team (participants from Spain, Netherlands, Switzerland, Germany, France and of course Sweden) headed for a cooking class somewhere near the station Ranelagh.

Gabrielle (the chef) welcomed us and explained what would happen.

We had a glass och ”confidence and joy” and had some apertizers.

Meet the team!

We had a nice time getting to know each other while Gabrielle handed out chores for us to do.

I did a lot of pumpkin julienne-cutting and took care of the onion-and chickpeas…

Gabrielle gave the seabream her love.

When we had finalised all tasks in the kitchen we were asked into the nearby room where we now enjoyed the first dish.

After that we strolled back to the kitchen and some of us had more cooking to do.

I think this is about when the ”plating-competition” started….

This perfectly cooked fish was to be accompanied by veggies and lots of information was given for how we could think while plating.

I did not put in a lot of energy in my plating. I was hungry and just wanted to eat. Which is obvious when looking at my plate 🙂

The rest of the team did however take this very seriously!

It was a very nice evening with lots of discussions and laughs. I really appreciate the day and the company. I think that meeting the team in real life will make the future work easier!

After a nice coffee we headed back ”home” to the hotel where I will now sleep and dream about all that was said during the day. Tomorrow we will continue the workshop!! Good night!

Jag tog med mig sista antibiotikapillret, hostmedicinen och nässköljaren till Arlanda och håller tummarna för att detta går vägen. (Jag har min chef i Frankrike. Vi har aldrig träffats så hon har bjudit in mig till Paris för att få ses och ha en tvådagars workshop ihop. De som jobbar med samma saker som jag fast i Italien, Spanien, Nederländerna och Tyskland reser också in.) Jag är alltså på väg till Paris (väntande vid gate F32) när jag skriver denna första del av blogginlägget.

Julen har kommit till Arlanda!

Flyget var försenat då planet haft lite snöproblem i Kiruna och kom sent och hämtade oss, men vi kom fram som vi skulle. Bara en halvtimme sent. Jag tog en taxi till hotellet och insåg att jag skulle bli tvungen att ta en 460 meter lång promenad.

Jag bor nämligen mycket nära triumfbågen.

Jag gick MÅNGA trappsteg för att ta mig upp i byggnaden.

Det var dock värt besväret! Champs-éllysées, Eiffeltornet och resten av Paris gjorde det värt alla pust och stön 🙂

Jag såg till och med dit jag ska i morgon. Det är där borta vid den ultramoderna bågen i slutet av gatan. Det är 4,3 km dit!

Nere på marken var det svårt att fota. Allt är så stort och ”nära”.

Jag gick så långt bort det gick utan att bli påkörd och då blev vinkeln ändå lite ”artistisk”.

Nu har jag ”gjort” lite av stan. Kul! Nu blir nog resten jobb. Men nu: SOVA!!

Efter en inomhusvecka med snor, hosta och elände så var det fullkomligen ljuvligt att komma ut idag!! Per var nämligen fullt inställd på att jag skulle ut i syret och få sol i ögonen. Han fick som han ville och WOW vad ljuvligt!!

Vi var ute före lunch och ändå låg solen så lågt att vi hade lite svårt att få den på oss. Det är verkligen den årstiden nu.

Jag hade lite mer energi idag än vad jag är van vid så när vi kom hem pysslade jag en liten stund.

Det blev några små vintermössor med gott hemligt inre. Kan väl vara kul att ge bort i advent?

Per har lovat bort vår stege till en granne ett tag då de tydligen ska upp i sitt tak och fixa nåt så vi passade också på att sätta upp stjärnan så vi är redo i advent.

En bra dag! Hoppas det fortsätter så här! Antibiotikan verkar göra nytta!

Idag kom den hem till mig. Pappersbroschyren från MSB som jag läste på nätet för några veckor sen. Den skriften som stressar eftersom den visar allvaret som regeringen försöker påvisa, men ändå gjorde mig lugnare eftersom att ”nu kanske alla fattar” och som skulle kunna göra oss mer beredda på stort och smått än vad vi är idag. Om alla ”satte igång”.

Den innehåller verkligen massor av bra tips och råd om hur man kan vara beredd på en kris (oavsett om det är strömavbrott, trafikkaos i kyla, inte kommer vatten i kranen, någon tönt har cyberattackerat oss så kreditkorten inte funkar, om du blivit sjuk och inte kan gå till affären eller nåt ännu värre) och ger information om allas våra skyldigheter i landet som jag tror många inte tänker på. Ingen annan kommer ta hand om oss i en kris. Vi ska ta hand om oss.

Det är bara ett problem, den måste läsas och informationen måste tas in. Sen kan man agera. Om du inte redan gjort det, så gör oss alla en tjänst och läs den.

Det finns ju inte mycket att gnälla om när man bara har problem med gallsten, visdomständer och förkylningar, men….det är ändå jobbigt när man drar på det under flera månader. Jag vet alltså att detta är ett i-landsproblem, men är ändå rätt less på mitt hälsoläge.

Idag ringde jag därför till min läkare och frågade om jag kunde få mer hostmedicin i alla fall. Min Mollipect har tagit slut (och jag har druckit upp hela Pers flaska) så nu börjar det bli svårt att hosta upp allt äckel jag har i lungorna.

Som tur var så tyckte sköterskan på vårdcentralen att jag inte skulle nöja mig med lite hostmedicin. Det har ju gått rätt lång tid nu sen det började. Hon kallade därför in mig till en förmiddagstid hos min läkare.

Anna (min läkare) tog lite prover och såg att min sänka är hög och att kroppen tydligen kämpar på med att bli av med det jag dras med (vilket åtminstone är bronkit). Hon skrev ut medicin och sa att ”nu blir du frisk ska du se”. Jag hoppas hon har rätt!

Nu har jag varit på apoteket och köpt ut hostmedicin, acetylcystein, antiobotika och Dymista och så får vi hoppas att jag blir bättre. Gärna snabbt. Håll tummarna!

Host Host.

Jag är återigen ”mer” förkyld. Det har ju gått upp och ner i två månader nu….och nu är det tyvärr ”upp”.

Per gör alltid allt han kan för att få mig att må bra och idag ledde det till att han gick med på att bygga julpynt med mig.

Motorsåg, fogsvans, borrmaskin, grensåg och lim plockades fram och så började vi skapa!!

När vi pausade för lunch hade vi redan två fina julrenar 🙂

När vi ätit lunch, fikat kladdkaka med hallon (inte jag men Per, pappa och Kina), länsat musfällorna på vinden och ”pysslat” lite mer så hade vi fyra fina ”Rudolf”!!

När solen redan sagt godnatt (vilket är alldeles för tidigt) så tog vi en tur ner till havet. Jösses vad mysigt!!

Man ska ju inte dela bilder på barn på nätet nuförtiden. Av massa olika anledningar som jag nog är för gammal för att till fullo ta in, MEN som jag helt och fullt accepterar.

Ibland är det dock svårt att lämna vårt söta barnbarn helt utanför bloggen. Hon är ju sååå underbar! Idag nämner jag därför att vi var barnvakt i onsdags när föräldrarna var och firade födelsedag på krog.

Vi njöt!

Tror ni jag blev glad när jag idag såg detta när jag och mina tre fina kollegor gick in i den galleria som vi jobbar vid??

Ni kanske inte såg det jag såg på så långt avstånd så jag zoomade in.

Fattar ni hur härligt (och dyrt) det kommer att bli att jobba såååå nära IKEA???

Efter jobbet drog vi ut till ön för att få längre tid i paradiset. 50 meter från huset välkomnades vi av de djur som är en av anledningarna till varför vi älskar ön!

Per fick en hel bib med hemmagjord äppeljuice av Emma och Victor på fars dag så jag drack ett helt glas till frukosten. Mums!

Per fick en jättefin bukett med liljor och rosor av Marcus och Sofie på fars dag och den njöt jag av en stund innan jag knallade iväg mot jobbet.

Även en mor har nytta av fars dag 🙂

Med vantar på händerna och pod i öronen gick jag alltså mot jobbet. Man såg skylten genom parkens träd.

Den syntes tydligare ju närmare jag kom.

Även fast jag alltid går in på baksidan av huset så syns vår logga alltså på långt håll. Här jobbar jag!

På vägen hem passerade jag ICA och hämtade ut ett paket med julklappar som jag beställt med ”black friday pris”. Väl hemma låste jag in mig på badrummet och slog in sakerna som min make ska få.

Nu har jag alltså två paket på hyllan som brukar få husera klapparna inför jul!! Ser ni dem där uppe till vänster?

Jag drog in till stan och köpte på mig guldet från Kalix. Hur skulle kag kunna låta bli??