Jag ringde till min läkare i måndags. Berättade om fredagens (förmodade) gallstensanfall. Fick tid till tisdagen.
Jag åkte till läkaren på tisdagen och var lite tidig så höll mig utanför huset i sommarvärmen.
Försökte ta bild på det nybyggda området runt ”Barksrby BAS” men lyckades inte fånga kanalen, gymet och det som försökts bli trevligt lunchhäng för de som jobbar där inne.
Träffade läkaren som lyssnade på min story och också fick ”gallsten” som tes. Hon beordrade blodprover för att kolla lever- och gallvärden och ett ultraljud för att ”se” läget.
Medan jag väntade på att få lämna blodproverna fick jag bild från ”ovan”. Här syns kanslområdet tydligare.
Det tog onödigt lång tid att vänta in nr 44 eftersom folk inte gör som de instrueras. Hur svårt är det att ha leg framme??
Med smärtlindringsrecept i väskan (för eventuellt nytt anfall) och en anings mindre blod i kroppen fick jag till slut ta mig hemåt igen.
Idag är det onsdag och då ringde läkaren upp mig för att berätta att blodproven tyvärr visat att jag har påverkan på levern, så det har varit stopp som gett backflöde. Jag har något de kallar för ”stas” och en inflammation. Hon hade nu ändrat ultraljudsremissen till att säga att det är akut och viktigt att jag får en snabb tid.
Jag satte såklart igång att oroa mig. Det har jag inte slutat med. Tyvärr.
Lite senare ringde Unilab upp mig och frågade om jag kunde komma förbi för ett ultraljud i morgon bitti klockan 08:15. Så nu går det undan!
Håll tummarna för mig snälla ni….
