Etikett: Budapest

Sista dagen i Budapest började vi (som ni kanske redan läst om i min korta info sen tidigare) med att äta frukost ute på stan. På vår jakt efter Café Kör (tips vi fått) så hittade vi denna kyrka. Maffig både till utseende och i kyrkklocksvolym.

Vi hamnade dock på ett annat ställe (som ni nog redan sett bild på så ni får se min goda juice istället).

När vi sedan strosade vidare i jakt på shopping så fascinerades jag över brunnslocken. Gör de ALLT vackert här?

Antagligen är det så att de roas av design på kommunkontoren för alla telefonkiosker är också fina. Och många!!!

Till slut var vi färdigshoppade (Vi köpte nästan ingenting. Tre par solglasögon, fyra korvar, två tröjor och två par skor) var allt som kom med hem) och gick tillbaks till vårt hotell. Fult och stort på utsidan, men fantastiskt fint på insidan och med perfekt läge!

Vi tog en minibuss till flygplatsen, käkade lunch och hoppade på planet. Här tar Emma ett sista adjö till omvärlden. Åtminstone för någon timme…

Här är vi faktiskt fortfarande glada!

Och pigga!

Flygresan till Frankfurt gick fint…

Det var dock där på Frankfurts flygplats vi visste att vi skulle få testa vårt tålamod. Detta eftersom vi skulle vara här i flera timmar. Vi spelade dock spel, drack kaffe och skrattade för att få tiden att gå.

MIG och Yatzy

När man gjort det ett tag så tröttnar man dock.

När man får reda på att det blåser så mycket att de stängt startbanor, och man fått flighten försenad och gaten ändrad tre gånger, så börjar man t.o.m. tröttna ordentligt!

Inte ens liveuppdateringar från matchen mellan BIF – SAIK livade upp oss speciellt. Jooo, kanske Emma litegrann… Jag tackar den högre makt som sett till att både jag och Per har tillgång till gratis internet via Telia Homerun. Utan det hade vi definitivt skrikit av tristess. Nu kunde vi roa oss med iPads och iPhones i alla fall.

När ”igår” hade blivit ”idag” med råge, kom vi i alla fall ÄNTLIGEN hem till kalla, snöiga Sverige/Sollentuna. Alla kastade sig i säng och där var vår minisemester ”all”. Vi har haft en bra minisemester!

Här passar jag också på att tacka dig, Anna, för att du följde med och var en del av vår familj! Det var verkligen jättemysigt att ha dig med.

Vi försökte hålla humöret uppe i Frankfurt. En mellanlandning som skulle innebära fem timmars väntan är ju ingen dröm….

Vi spelade MIG (jag vann) och Yatzy (Marcus vann). Vi laddade iPhones (Anna), spillde ut kaffe (jag), spelade Cut the rope (Marcus), facebookade (Emma) och åt korv med senap (Per).

…men när Lufthansa sms’ade och meddelade att flyget försenats en timme, pga för kraftig blåst och stor kö på den enda startbana som var öppen, blev Emma arg, jag ledsen och övriga tysta. Skit också!!

Nu njuter jag inte av värmen längre. Fast jag försöker. Vi har 22 grader varmt utomhus här och de verkar tycka att det är bra att ha ännu varmare inomhus. Jag bär runt på min tröja, min jacka och mitt handbagage. Jeansen klibbar längs med benen och kinderna är röda av värmen. Man ska inte klaga… Jag vet vad som väntar där hemma…

Anna bär på sin vinterjacka och ler. Vi är olika vi två. Hon är en fryslort och vill inte kliva av planet på Arlanda utan sin jacka. Hon är tacksam att hon tog med den. Jag är en svettmaja och kan absolut tänka mig att bli lite sval på vägen hem från ARN. Har inte behövt min vårjacka en enda gång.

Just nu är vi dock båda varma. Alla fem är det faktiskt…

Idag åker vi hem 🙁

Ni kommer antagligen inte att få se vad vi pysslat med idag förrän i morgon eftersom vi kommer att komma hem så sent.

Just nu väntar vi dock på frukosten. Vi sitter utomhus och njuter av värmen 🙂

Att starta kvällen med en drink har blivit en (o)vana här i Budapest. I kväll var inget undantag.

Sonen hade också shoppat i eftermiddag. Den här gröna tröjan var ett av fynden.

Jag har en vattenblåsa i samma storlek som Texas (nästan) på min ringtå, så jag kan inte gå så långt (ja, dåliga skor och orutin). Därför blev restaurangen Spoon kvällens val. Jag har suttit i hotellfönstret och kikat på båten och tyckt att den sett spännande ut. Nu var det dags att testa.

Efter en god middag, några lärdomar om att jorden snurrar och att Emma INTE åt hasch brownies till frukost utan faktiskt läckerheten hash browns gick vi ut på ”rökrutan” till båten och tog några bilder på våra favoritobjekt.

Slottet

Kedjebron

Jag är trött och lite stadssemestersliten, längtar hem och så, men tycker ändå att det kommer att bli riktigt sorgligt att inte få se den här kvällsvyn i morgon kväll…

Jag började min morgon i fönstret. Trots mulen himmel var utsikten så bra att jag valde att ta morgonteet där.

Frukost ingår inte i hotellbokningen och eftersom den kostade en smärre förmögenhet igår, så provade vi idag att äta den på cafe Gerbeaud. De har fina speglar!

Hela inredningen är faktiskt vacker…

Precis som en del av gästerna 🙂 Frukosten var jättegod och vi blev ordentligt mätta. Det var ett bra val att gå hit!

Även denna gång fick Cafe de Paris oväntade gäster på sitt fria internet…

Jag har inte visat er det här förut, men Per har haft som nöje under den här resan att fota fotografen. Idag var inget undantag…

Så här blev bilden.

Vi tänkte ta spårvagnen en bit mot det bad som vi tänkte hoppa i och plaska i…

…men vi insåg att den gick åt helt fel håll så istället gick vi ner i, vad som måste vara, en av världens äldsta tunnelbanestationer. den var otroligt vacker (syns inte på fotot) och lite smådammig (syns på fotot). Otroligt fin!

Den här gulliga tunnelbanan hade två vagnar och maxfarten imponerade inte direkt. Fast söt var den!

Tåget tog oss hela vägen till badet det tungvrickande namnet: Széchenyi fürdo. Att byggnaden var färdigbyggd 1881 ser man nästan. Hur många badhus ser ut så här i Sverige?

Korridoren ner i underjorden som ledde oss tjejer till omklädningsrummen var i och för sig hemska…

Badet!

34 grader varmt i en bassängerna och 38 i en annan…

Nice!

Inte helt fel!

Killarna hann ta en öl vid poolen medan vi tjejer fönade, smorde, sminkade och höll på…

m

Vi tog tunnelbanan tillbaka in till stan och satte oss på en restaurang mitt på torget nära vårt hotell.

Där fick vi andra också varsin 🙂

Per vill ju äta inhemsk mat och här fick han äntligen sin gulaschsoppa!

Efter maten var det dags för shopping.

Emma köpte (ytterligare) ett par Converse. Anna och Marcus försökte se intresserade ut, men till slut delade vi på oss. Emma gick till hotellet för att få info om matchen (Skellefteå och Brynäs spelade visst något…). Marcus och Anna släntrade iväg åt sitt håll och det lämnade mig och min make i ensamhet.

Vi hittade en uteservering och ett glas rött.

Vetskapen om att det snöar i Sverige gjorde den här stunden ännu bättre än den skulle varit annars. Skadeglädje är den enda sanna glädjen?

Per och jag hade tänkt ta en båttur på Donau, men vi släntrade istället genom stan och njöt. Vi köpte varsitt par solglasögon och fascinerades av gatulivet och allt ätbart som doftade ljuvligt. Vi köpte dock inget. Detta eftersom vi nu ska samlas igen och gå ut och äta middag. Vart ska vi idag tro?

När vi gick från rummet såg utsikten ut så här, och vi tyckte det var vackert!

Vi gick till Four Seasons för en drink, men insåg snabbt att vi inte ville relaxa där. Vi vill nog inte bo där heller. Jisses vad fint det är! Vi gick därför till ParisBudapest och tog en drink istället.

Vi fortsatte sedan till det inte så ungerska Hard Rock Café.

Där fick vi inte bara hamburgare och Coca-Cola. Där fick vi även en Annamacka!

Min kamera la av och ligger nu på laddning, men det hade nog inte blivit så många fler bilder än vad det nu blev (lånade en kamera av Per på slutet av kvällen). Jag är alldeles för trött. Dags att sova.

När vi kom tillbaka till rummet såg utsikten ut så här, och vi tyckte det var vackert!

Efter att ha ätit en otroligt god och stadig frukost, tydligen värd mer än en middag inklusive vin och kaffe, så gick vi ut för att ”göra” den mycket soliga staden. Vi började med att gå de få metrarna till Kedjebron (Széchenyi lánchid).

Vi tänkte nämligen gå över den mot slottet.

Utsikten från bron var inte alls dum. Här ser vi Fiskarbastionen (Halászbástya).

Här ser vi det kungliga slottet (Budai Vár).

Eftersom Budasidan reser sig högt över Donauflodens strandkant så tänkte vi åka bergbana upp.

Halvt omodern. Helt vacker.

Utsikten från toppen ner mot Pestsidan var fascinerande. Här – Kedjebron från ovan.

Parlamentet – En byggnad med stil! (Országhás)

Vi stannade och njöt av utsikten en stund…

Precis bredvid slottet ligger presidentens bostad. Idag har de ingen kung och ingen president, men på måndag får de en ny president i det här huset. Vaktbytet var imponerande, men tyvärr fixar jag inte att lägga in filmen här från min iPad så den får jag lägga in senare.

Vi fortsatte promenaden och passerade det här gulliga huset…

…på vår väg till Fiskarbastionen.

Så här länge hade Emma klarat sig utan solglasögon, men här gav hon upp och köpte nya glajjor. (Hennes gamla låg kvar på hotellet.)

Mackan hade sina med sig!

Vi köpte glass, strosade runt och kikade på byggnaden och på slottsmuren. Allt såg ut som ett sandslott!

Uppe på slottsmuren svalkade vi av oss med en kall…

Vi lämnade cafét, musikanterna som spelat för oss och höjden och begav oss neråt…

Anna luktar, precis som Ferdinand, på blommorna!

Ånej, stenstatyn är på väg att ramla ner!
Ånej, Marcus är på väg att tappa gravitationen!

”Akta er, här har någon spillt ut en hink med färg”.
Vaa? Vad sa du?
Oooops!!

Har Anna hittat ännu mer blommor?

Nä, hon har hittat barn som spelar samma sorts bollsport som Anna själv spelar målvakt i – Handboll!

Min första avkomma väntar på oss gamlingar…

Till slut kom vi hela vägen ner till floden och kunde ta oss en närmare titt på parlamentet.

Därifrån tog vi tunnelbanan. Vi vill ju prova på de lokala transportmedlen!

Vår resa tog oss närmare vårt mål även om vi faktiskt gick de sista kvarteren till saluhallen (Vásárcsarnok).

Det såldes mycket kryddor, vitlök, chili, frukt och KORV i saluhallen. Per köpte såklart med sig det senare hem.

På övervåningen i saluhallen såldes en hel del mat och efter en stunds velande bestämde vi oss för Langos.

Vi gick sedan (mycket mätta) till den närliggande Frihetsbron (Szabadság hid). De kan bygga broar de där ungrarna!

Vi gick sedan längs med en gågata där Per och Marcus försökte hitta tillbaks till den gata de hittat igår när de var ute och rekade. Jag tror inte de lyckades 🙂

Vi hittade dock till det café som vi hört så mycket om – Cafe Gerbeaud.

Det var skönt att få sitta ner en stund och det var mycket gott att dricka kaffe/glassdrinkar!

På vägen tillbaks till vårt hotell gick det mycket l å n g s a m t förbi Cafe de Paris. Detta eftersom de hade gratis WiFi. Man måste ju hänga med i vad som händer där hemma 🙂

Vi har nu gått upp på våra rum en stund för att vila, blogga, sova och byta skor allt efter behov. Snart är det dags att gå ut och göra staden osäker igen!

Jag vaknade av att Emma berättade för mig att utsikten var så vacker att jag var TVUNGEN att komma och fotografera. Stackars barnet tror ju inte att jag kan titta på vackra saker på något annat sätt en genom en kameralins. Hon kanske har rätt, men jag minns vad jag ser när jag koncentrerar mig på”bilden”. Det funkar för mig!

Hon hade faktiskt rätt. Trots det lätta dis som höll solen stången så var vår vy över Budasidan otroligt vacker!!!!!

Kedjebron sett från hotellrummet

Invigd 1849, första bron att förena Buda och Pest.

Kungliga slottet rakt utanför hotellfönstret

Byggt på 1200-talet.

I morse var det inte kul att vara mamma i vårt hus. Oj vad alla var trötta och slitna! Jag vågar nästan säga att det bara var jag och Marcus flickvän Anna som inte var helt fångade av den arga morgonhumörsdraken.

Vi kom trots detta iväg till flyget i tid och hann köpa en guide över Budapest och kika i affärer innan det var dags att boarda planet.

Ni som följt bloggen vet att vi var tvungna att mellanlanda i München och att det inte var ett litet stopp vi skulle göra. Fem timmar skulle vi fördriva innan det var dags att hoppa på nästa plan. När vi kommit av planet tog vi därför ett gemensamt beslut att göra nåt skoj av tiden.

Vi gick ut ur flygplatsen, hoppade på en buss till Freising och hoppades på det bästa. Efter tjugo minuters bussresa med en rallychaufför så var vi framme. Den lilla staden badade i sol och vi letade oss fram längs med en söt Norrtäljelik å och sedan uppför ett högt berg.

Där hittade vi världens äldsta bryggeri och provade två sorters öl ute i solen med utsikt över staden. Det visade sig att man var tvungen att ha någon form av specialkort för att kunna handla ölen, men min charmiga make lyckades hitta en tjej med kort och fick henne att betala med kortet och gav henne kontanter. 🙂 Glada, varma (våren har helt klart kommit till Tyskland) och nöjda gick vi sedan ner för berget igen och hittade ett ställe att äta mat på. Det blev Dürüm. En maträtt som Emma blev kär i när hon var i Österrike.

Efter en lika snabb bussresa tillbaka så tog vi flyget till Budapest. Emma sov största delen av vägen och resan gick fort så själv hann jag knappt blunda.

Väl framme i Budapest tog vi en minibuss till hotellet som visade sig vara finare än vad vi är… Hotell Intercontinental Budapest har en magnifik utsikt mot Donau och många fina gamla byggnader. Vi har två rum som vätter mot floden och vi känner oss sååå lyxiga så när vi glider omkring i våra hotellbadrockar med tillhörande tofflor 🙂

Vi satte oss i baren och pratade om dagen och tog en drink…

…innan vi till slut gick ut och åt middag på restaurangen ”Venhajo Etterem”, en båt liggandes vid kajen.

Jag var så trött att jag höll på att somna vid bordet så efter den goda middagen gick vi tjejer direkt hem till våra rum. Killarna rekade dock närområdet och kom hem med info om morgondagen och med påsar fulla av godsaker.

Nu kikar vi ut genom fönstret och det ser ut så här:

God natt!