Nyårsafton i bildform

Nyårsafton innebär glitter och glamour.
Det har det alltid gjort.

Allt ska glittra!

Min dukning gick i silver och vitt = Glitter

Min man och mina härliga gäster var glada och trevliga!
Som de bästa glitterkänslorna!!
  

Somliga av mina gäster var söta som socker!

Vi hade en mysig nyårsafton tillsammans och på kvällen smällde vi inte iväg några raketer. Nää, istället skickade vi upp Khom Loyer i skyn.
 

Noah och Tilda tände tomtebloss..

…och jag insåg fascinationen i dem.

Partysystrar!!!

Sent på kvällen ville lillkillen inte gå och sova. Han intog istället den berömda vardagsrumsmattan och låg där och mös.

Trots kort nattsömn var somliga hur pigga som helst i morse!!
 

Andra var inte så där jättepigga….

Marcus hade tagit med sig några kompisar hem under natten (närmaste sängarna fanns hos oss) och efter frukost så tog tröttheten över och de intog samma position som Noah hade gjort kvällen innan. Jag säger bara det: Vår matta är grymt skön!!

Nu sitter Per och jag i soffan och kikar på film och äter godis.
Det är typ det vi orkar idag!!

Ledig från jobbet – Tjohoooo!

Man ska alltid njuta när man får. Det är jag ibland lite dålig på. Jag är bättre på att jaga upp mig inför måsten, borden och sånt man liksom bara gör. Idag har jag dock varit duktig och njutit hela dagen av att inte behöva knata iväg till jobbet.

Istället har jag skjutsat min pappa till Norrtälje.
 

Där passade jag på att reka mellandagsrean OCH köpa en superduperfin vinterjacka som kostade precis så mycket som jag inte har råd med, men som jag ändå unnade mig eftersom den var så galet söt, med sina rosa detaljer!!

På hemvägen gick jag ur bilen på färjan och njöt av solen!!

Väl hemma på ön igen så njöt jag återigen av de här små söta och goa släktingarna!!
 

 

  

Å så bjöd jag på lite nagellack. Det är ju alltid kul och sålunda en njutning för dem!!
 

Sen är det ju så att när jag är på ön så finns det ett element som ALLTID gör så att jag mår bra. Det spelar ingen roll om det är sommar, vinter, höst eller vår – VATTNET är underbart. Om det som idag dessutom lockar med en vacker solnedgång då kan det bara bli njutning på hög nivå!!

Jag blir nu serverad en svamprisotto med massor av kärlek i.

Så njutningen fortsätter…….

 

Annandag Jul

Det har blåst en del i Sverige. På facebook kan jag läsa att folk t.om. varit rädda i blåsten. Så mycket tycker jag inte att det har blåst här på ön. Grannen hade dock tur när ett av hans trän snäppte och gick av på mitten. Det landade inte på huset!

Solen har kommit på besök även idag och jag kunde inte ens ta hand om frukostdisken (Den tog Per hand om) innan jag var tvungen att ge mig ut för att njuta av den. Det blev inte riktigt ljust, men det var ändå tydligt att solen var här!

Ni som inte gillar sol, vind och vatten får nog skrolla ner lite nu, för här kommer det en hel del av den sorten!

Ja, bryggan är fortfarande trasig. Ryktet säger att den ska lagas när isen kommit så man kan stå på den medan man bygger.

Rätt vad det var så hörde jag röster från stigen.
Jag fick sällskap!

Det var tydligen dags att kasta pinnar i vattnet.
 

Noah bubblade av energi idag!
Underbart att se hur han for runt av glädjeskutt. 

Pappa Daniel fotograferade sol och barn han också!

Susanna och Noah njuter.

Pinnar!!

Min systerdotter och min far.
Båda värmer mitt hjärta.
 

Väl uppe vid huset var det dags för julkulsfoto

Å så spelade vi en omgång ”In i stallet”
JAG VANN!!

Förloraren ser ganska glad ut ändå…

Hemma i Vitsippan tog Marcus och Emma det ”lugnt”. Datorer, julmust, chokladkakor och Stekta gröna tomater på film kan göra så att dagen går…
 

Sen kom stunden som jag fasat litegrann inför. Stunden när de båda skulle ta sitt pick och pack och åka hem till storstan igen. Usch, jag saknade dem redan när de gått utanför dörren. Ett tråkigt ögonblick som självklart gör bilden svartvit.

Juldagen

Idag tog det MÅNGA timmar innan jag kom i kläderna och det var ljuvligt att bara slappa så som det sig bör på juldagen! Att jag klev i kläderna hade till slut att göra med att solen sken så vackert, men också till stor del på att min storebror Björne kom på besök med två av sina döttrar och då ville jag ju träffa dem!

Här kommer bevismaterial för solens besök:

Emma och Ellinor på bryggan i solnedgången…

Här ser ni Ellinor och Emma på närmare håll.

Björne på ön. Det var länge sen!

Jag har saknat dig, solen!!

Allt blir så mycket vackrare med sol!

Även min son och min man blir vackrare 🙂

För att inte tala om bastun…

Väl hemma i Erlandssons Värme- och Kaffestuga passade jag sedan på att ta några bilder till. Mina barns kusin Emilie behöver ingen sol för att bli vacker som en dag.

Fyra kusiner tar igen tid…

De vuxna gör detsamma…

Här fångade jag farmor med barnbarnen innan de åkte hem.

Det tog inte lång tid innan vi fick öppna dörren igen. Nu var det familjen Pettersson som klev in och gjorde oss glada!

Noah klättrade upp i fönstret och sken som solen!

Daniel hade svårt med blixten som jag envisades med att fyra av rakt in i ögonen på honom. Inte snällt av mig…

Mamma Susanna och Dotter Tilda kramas så gott!

Efter alla hälsningskramar släntrade jag över till Vitsippan igen. På vägen dit gick jag förbi Pappas och Kinas eldkorg. Mys i mörkret!!

 Nu sitter familjen Hertz inne och kurar. Marcus letar lägenheter i stan och suckar över 13-miljoners lyor. Emma gör pre-dinner-snacks. Per lagar mat. Vi har det gott!!

Trevligt fortsättning på julen!! 

En dag med alla barnen är en bra dag

Vilken underbar dag det var igår!!

De syskon och föräldrar som kunde, ville och hade möjlighet hade samlats hos en av mina lillasystrar och det visade sig att deras nybyggda hus var perfekt för julafton med ”klanen”. Nu var vi, i och för sig, bara halva syskonskaran (vi är en STOR familj), men vi blev ju ändå tjugo personer och inte en enda gång kändes huset trångt eller sittplatserna för få. Jag tror vi får göra det till en stående tradition att fira hemma hos henne och hennes familj.  🙂

 
Julklappshögen blev större och större under dagen….

  
Min lillebror och min dotter. Fina!

 
Umgänge!

 
Schysst utsikt över sjön där bakom min serietidningsläsande pappa!

 
Knep och Knåp

 
Hur gör man egentligen?


Per älskar såna här tankenötter och hade köpt på sig ett gäng.


Så hela familjen blev fast i sina försök att lösa nötterna.

 
Alla utom Susanna och Noah förstås!

 
De hade pusskalas!


Å Clara som hade kontakt med sina vänner.

Det är inte alltid så lätt att fotografera barn.
Se t.ex. mitt lönlösa försök här nedan….

 
 
De gick verkligen inte att få alla tre att titta in i kameran samtidigt 🙂

Det gick bättre när jag försökte mig på samma sak med de här två tjejerna!
 

 
De tittar minsann in i kameran på varenda bild!!

 Plink Plonk Plink Plonk

Godisgrisar –  Min lille son –  Frida å Maja!
  

Hanna å Mamma – Julbord – TuppkamsAlexander
  

Gott kallskuret.

Hela familjen samlad framför…

KALLE!!

Maja tröttnade ganska fort och gick och ställde sig i hörnet.
Noah tröttnade bara!
 

Nyfiken Maja – Jag – Syskonen som var på plats.
  

Susanna leker med barnen. Maja och Frida.
 

Knack Knack…Vem där?

Finns det några snälla barn i stugan?

TOMTEN!!

Julklappsutdelning
 

Gotter i min smak dvs. ost! – Ida – Hanna
  

Tilda – Maja – Hanna
  

Värden och värdinnebarnet Clara
 

Vi hade en underbar dag i härligt lugnt tempo med god mat och många kramar. Det blir nog inte bättre än så här!

GOD JUL

Pampas Marina – ett favoritställe som funkar även på vintern!

Det börjar lacka mot jul. Det märks absolut inte om man tittar utomhus eller om man känner efter om det inre lugnet infunnit sig, men det är fakta. Det börjar lacka mot jul!

Det tog några av mina kollegor tag i och ordnade en fantastisk kväll för oss andra. Underbara er!! Tack ska ni ha!

Först samlades vi och drack glögg, åt hembakta (och supergoda) lussebullar (tack så hemskt mycket Åsa!), lyssnade på julmusik och fick så där lagom julmyskänsla liksom stoppad in under skinnet.

Sen var det dags för tipspromenad! I år var temat lite mindre egotrippat än vad vi är vana vid. Inte en enda fråga handlade om oss själva, Manpower eller om hur fantastiska vi är…

(Fast det gör oss ju självklart inte ett dugg mindre fantastiska)

Efter mycket vånda och många demokratiska beslut så vann det bästa laget.

Mitt lag!

Här tar lagkapten Björn emot den ärofyllda medaljen. Guld. Jag är inte så van vid att vinna just den valören, så jag kan erkänna att jag blev lite tokglad. Tokigheten syns i ögonen…

Lite mingel, högljutt inbrottslarm och en diskussion med Bevakningstjänst senare så var det dags att promenera bort till Pampas Marina för att intaga julmiddagen.

Här har jag avnjutit några mysiga luncher under den varma årstiden, men även på vintern funkar det här stället utmärkt!

De serverade en utmärkt skaldjurssoppa till aptitretare och sen var det bara att hoppa på det uppdukade julbordet. Mitt första för året!

Någon hade lagt mycket tid på dekorationerna…

Rätt vad det var klev fem musikaliska tjejer in genom dörren och sjöng luciasånger för oss. Efter ett snabbt (och coolt) klädbyte var det sedan helt plötsligt julklädda och sjöng jullåtar istället. Att de här brudarna (eller töserna som min bordsgranne benämnde dem) går på musikskola var inte svårt att höra!!

Tack för underhållningen. Den värmde ett stackars vinterhjärta!

Det gjorde även det julkort jag fick under middagen. Omtanke och personlighet levererat i ett litet vitt kuvert…. ♥

Att jag sedan dessutom som grädde på moset hade fått ytterligare ett fint kort gjorde inte alls saken värre. Jag är tacksam och stannar upp för att andas in allt det braiga runt mig.

Tack.

 

Oväntade gäster

Om man är oväntad gäst ska man få Gevaliakaffe. Det har jag lärt mig från tv-reklamen. Det bestämde jag och Per oss för att prova på, så vi åkte in till Norrtälje och gjorde lite ärenden och sen åkte vi upp till min bror Henrik och hans familj. Det visade sig att vi fick kaffe. Direkt! Det var dock Nespressokaffe och man fick själv välja vilken typ av kaffe man ville ha. Jag ville ha en latte. Per valde en cortado. Gott!!

Igen! Igen! Peeeeeeer! Igeeeeeeeeeeen!!
Maja vet vad hon vill och här blir hon, om och om igen, lyft mellan golvet och soffan. Igeeeeeeeeeeen!!!

Farfar och Farmor (dvs. min Pappa och Kina) var också och hälsade på Maja och Alexander och Kina åkte på att först bygga tågbana med de små…

Under tiden lagades det lunch i köket.

Vi blev inte bara bjudna på kaffe. Vi kom tydligen precis i rätt tid för vi blev även bjudna på lunch!! Härligt!! Här ser vi kockan Frida.

Miiiiiia.
Det är inte mycket som känns härligare än att höra lilla Maja ropa på mig. Oftast vill hon först kramas och sen leka med kameran. Först ska vi ta en bild av oss själva och sen ska vi titta på hur den blev.

När Kina och Alexander var klara med tågbanan så gick de vidare till bilbanan som gick otroligt tyst, men snabbt! Helt plötsligt satt alla samlade och tittade på den spännande tävlingen.

Jag passade på att ta en bild på mig och min goa bror och lät Maja ta en bild på sin vackra mor. Jag var alltså inte helt fokuserad på tävlingen, men jag tror att Kina vann biltävlingen. Alexander körde nämligen alldeles för fort i kurvorna….

Kan du lipa Maja? Jaha, ska jag också lipa?

Till slut tackade vi för att vi fått våldgästa deras hem och tog en avskedsbild på

Henrik & Frida

När vi kom hem till Murkelvägen blev vi lite förvånade. Vi har nämligen inte sett en endaste snöflinga under hela helgen och när vi kom hem så var vi tvungna att skotta uppfarten. Hoppas det blir lite kallare nu då, så det ligger kvar…

Mia i storstan. Det ni!

Varför då? Hur då? Betyder det att…? När då? Men, va? Jaha, så man gör så här?

Man skulle kunna tro att det var en papegoja som satt där och babblade och frågade dumma frågor, men nix! Det var jag! Jag har suttit en halv dag till i skolbänken för att bli Cognos Planning Specialist. Det är inte mycket med det där ”Specialist” just nu, men det kommer kanske…

Efter jobbet åkte jag och Per in till den stora staden som vi alla kallar Stockholm. Det är verkligen inte ofta som jag vandrar på vår huvudstads gator. ”-Va, jobbar inte du i Stockholm?” kanske du tänker, men nej. Jag jobbar i Karlberg. Jag kommer aldrig längre in i stan än så. Jag var därför alldeles begeistrad och imponerad av alla juldekorationer och NK’s julfönster var lika påhittigt som vanligt. Inte visste jag att jultomten bara extraknäcker som tomte och egentligen är stålmannen…

 

Klarabergsgatan, Åhléns City

 

Biblioteksgatan

 

Kungsgatan 100 år!

 

Nu längtar jag till julafton ännu mer än förut! Per och jag köpte nämligen julklappar från oss själva – till oss själva idag, så jag vet vad som finns i paketen…

Så här på slutklämmen vill jag bara berätta att jag lagt upp en ny ”flik” eller vad man ska kalla det för. Ni ser den här ovanför och den heter ”Länkar till DET GODA!”. Här hittar ni länkar till alla de blogginlägg som jag gjort som innehållit recept på något riktigt smarrigt. Senast idag fick jag frågan om jag inte hade något bra julköttbullerecept och det hade jag ju! Det tog bara lite tid att gå in på bloggen och klicka på taggen ”Mat & Bak” och sen skrolla mig fram till rätt recept så då gjorde jag så här. Det är nämligen inte första gången jag letar efter ett recept… (Oftast lussebullarna om jag ska vara ärlig 🙂 )

PS. Julköttbullereceptet gjorde succé hos min kollega som tyckte att köttbullarna var superdupergoda!! Prova vet jag! DS

Så var den kaputt :(

Att-göra-listan fortsätter ju i all evighet så idag hoppade jag upp ur sängen vid åttatiden. Detta bara för att tillsammans med Per och Emma åka och städa den lokal som Emma hade sin 18-årsfest i igår kväll. Visst kan man säga att vi är riktigt snälla föräldrar?? Emma hade bara sovit tre timmar, men kämpade på ordentligt, så hon var duktig också. Det ska jag inte sticka under stol med. Det var en fin lokal utrustad med allt man behöver för att kunna ha fest. Max 50 personer får vara i lokalen, men det antalet räcker ett tag. I alla fall när jag har tillställningar. Jag gissar att vi tänker hyra den här lokalen någon mer gång…

Torka, Moppa, Plocka, Feja
 

Slänga sopor, Torka glas
 

Så fort vi var klara (tre timmar senare), så drog vi iväg mot Norrtälje och Alexander. Han fyller nämligen 4 år idag! Vi är dock så galet slitna efter allt som varit i höst så vi tänkte dissa kalaset. Paket skulle dock lillkillen få ändå!

Alexander blev jätteglad för paketet (tror jag) och Maja lekte någon form av djur som morrade och lät, men det lät som om djuret var på bra humör också.
 

Alexander hann visa upp en godiskaktus han fått och sen vinkade vi adjö till min bror och hans stora familj samt Fridas familj som rest in från alla möjliga delar i landet.
 

På färjan såg det ut så här… 

Och då ÄNTLIGEN blev jag så här glad!!
(man ser tröttheten i ögonen, men lite glad är jag alltså också)

Vid affär´n hoppade vi av och köpte på oss lite nödvändigheter och självklart träffade jag folk jag känner också. Jag tror att de funderade lite på varför i jösse namn en Blidöbo står och fotar affären som värsta turisten…. Ja, ni vet ju. Det är för att jag vill dela med mig av allt till er!

Så var vi då äntligen på Granö!!

Det första vi såg var att grannens kajak hade blåst ner från altanen och det var vi ju tvungna att fixa. Så det gjorde vi 🙂
 

Det andra vi gjorde, innan vi ens packar ur bilen, var att gå ner till vattnet. Det blåste och var kallt. Vattnet var helt otroligt högt och det har tydligen varit högre för man kunde tydligt se kanten var vattnet gått långt över bryggan och lämnat kvar tång på gräsmattan.

Vattnet går fortfarande över piren och gör hela gräsmattan blöt.

Den uppmärksamma ser dessutom att vattnet finns på båda sidor av bryggan. Så ska det inte vara. Tittar man extra noggrannt ser man dessutom…

…att den underbart bästa bryggan i hela vida världen tyvärr gått sönder!

Vattnet är minst en meter högre än i vanliga fall och tydligen har det i kombination med den sista stormen inte alls varit bra för bryggan.

Så vad gör man nu? Min första tanke var att gå ut på bryggan och skruva av stegen, men det ni inte ser här är att hela bryggan gungar och liksom flyter på vattnet, så Per ville inte låta mig gå ut där med verktyg och greja.

Så vad gör man? Jag känner mig lite rådvill måste jag erkänna. Jag får fråga Pappa när han kommer hem från kalaset hos Alexander. Ja, så får det bli!

Här står jag inne vid stranden och tar en bild. Ser ni de TVÅ stora stenarna som i princip är dolda av det höga vattnet?

Så här såg de ut i somras.
Lite höjdskillnad på vattnet va??

Efter promenaden och bryggupptäckten gick vi inomhus och tände en brasa i kaminen. För att höja myset värmde jag lite glögg och la god ost på pepparkakor. Nu börjar min helg! Inga mer måsten. Inga fler borden.

 

GOD HELG!