Som jag skrev i förra inlägget så har jag haft en fantastisk dag idag! Igen! Tre stycken bra dagar på raken känns nästan för bra för att vara sant!
Idag umgicks jag först litegrann med mina syskonbarn och deras mor. Sedan åkte jag och Per ut på havet. Vi försökte få kontakt med Pers pappa som är i Sverige på sommarbesök. Han bor ju i Bangladesh, men är alltså ”hemma” just nu. Vi trodde att han kanske var på Möja och hade tänkt åka dit, men vi fick inte tag på honom, så vi åkte till vår favoritö istället.
När vi såg hur molnen började bli mörka och hörde åskan mullra över fastlandet funderade vi på om vi skulle få dåligt väder. Där vi satt var det ju underbart varmt och soligt, men vi såg som sagt blixtarna längre in över land. När det kändes som att ovädret kom lite för nära så tog vi oss ännu längre ut i skärgården. Denna gång åkte vi till den högsta ön vi har här ute i den norra skärgården. Om det skulle komma oväder så tänkte vi att blixtarna skulle ta ön istället för vår lilla båt ”Bubbel”.
Det kom aldrig något oväder. Vi satt istället och blev riktigt varma i solen. Till slut var vi så varma och ovädret så färdigbullrat att vi åkte hem för att slappa på tomten. I och för sig slappade jag inte så mycket utan klippte istället hela tomtens gräs, men mysigt var det. Jag gillar att jag kan röra mig så pass att jag kunde göra det. Det var länge sen jag kunde röra mig alls känns det som!
Nu undrar ni säkert var bildbevisen är. Kan det vara så? Jag tänkte att eftersom jag har så många bilder att till och med jag blir trött på dem, så tar jag dem här på slutet. Då kan ni välja att sluta skrolla nu om ni vill 🙂
Här kommer bilderna:
Ön vi åkte till har självklart många ställen där man kan lägga till. Vårt favoritställe var tyvärr upptaget av en annan båt och eftersom vi har motorbåt som ingår det i uppfostran att inte lägga sig bredvid. (Har man segelbåt SKA man dock lägga sig bredvid. Precis bredvid.) Vi fick därför lägga oss på ett annat ställe där klipporna är MYCKET flacka. Det är alltså mycket svårt att komma till med båten.
Det har dock andra båtägare före oss insett och därför varit snälla att markera det enda stället som går att lägga till på med en stor sten. Tack!
Ön är ju favoriten så självklart är den vacker!
Jag gick runt lite och fotograferade på norrsidan…
…medan Per gick och fotograferade på södersidan.
Jag är så stolt! Han har börjat fota sig själv som en riktig bloggare. Snart kommer ni kanske att kunna börja läsa en till Hertzblogg?
Än så länge finns dock bara min!
Då och då var jag tvungen att gå och doppa mig i havet (trots kiropraktorns regel om att jag inte får bli kall om höfterna) för att inte bli för varm, men sen kunde jag fortsätta fotografera.
Efter några timmar såg vi dock hur ovädret mullrade in över fastlandet. Skulle det komma till oss månne? Till slut var vi lite oroliga att det skulle göra det och när vi sett lite för många blixtar på håll och hört lite för många åskskrällar så tänkte vi nog att det var dags att röra sig bort från den flacka ön.
Vi åkte därför till den högsta ö som finns här ute. Om blixten skulle slå ner så skulle den ta berget och inte båten tänkte vi…
På bilden kan man inte riktigt se hur hög ön faktiskt är, men den är hög!
Det visade sig att vi aldrig skulle få något dåligt väder så vi började gå runt lite på ön för att utforska. Som så ofta så hittade vi något som vi inte förstod oss på. Här hittade vi en kritvit fyrkant målad på berget. (Det var likadant på Svenska högarna häromdagen. Där hittade vi en ingjuten stålplupp i berget som jag i och för sig inte visade er, men som jag självklart har bild på.) Vad är alla de här prylarna för nåt?
På vägen tillbaks till båten fick jag syn på Bubbel genom lövverket och var tvungen att fyra av en bild.
När vi spelat lite Yatzy, insett att Per inte kunde ta mer sol på huden och druckit lite hemgjord flädersaft (Tack Kina!) så var det dags att åka hemåt igen. Dags att ta sig ombord!
Hemma vid bryggan såg vi beviset för hur grunt det är hemma i vår hemmahamn. Segelbåten som min lillebror Henrik varit ute och seglat med i veckan hade varit tvungen att lägga sig på svaj cirka 50 meter utanför bryggan. Detta eftersom hamnet absolut inte klarar en båt som går 1,70 djupt. (Fördelen med grunt vatten är i och för sig att det är jättekul att bada.)
Tack för idag! Imorgon blir det kalas. Fem gånger om! Häng med då!
Idag har vi haft SOL SOL SOL och lite mer SOL. Vi hade nästan gissat att det skulle bli så eftersom alla väderappar sagt just detta. Vi packade därför våra väskor med mat och dryck och medan jag åkte till doktorn så handlade Per lite grejer i affären. Detta självklart för att spara tid, för så fort jag var klar hos doktorn så drog vi ut på havet.
Idag bar kosan norrut. Detta eftersom vi tänkte äta lunch på Fejan (inte facebook, utan ÖN Fejan). De har en skärgårdskrog där och vi hade stämt träff med familjen Eriksson som börjar sin skärgårdssemester idag. De hann knappt landa ute på Vätö innan de hoppade i båten för att möta oss.
Det här är vår dag i bildform:
Vi åker norrut.
Framför oss är det fint väder, precis som det är bakom oss.
Såna här dagar kan man inte göra annat än att njuta!
Uppåt Mjölkö var vattnet mycket lugnt. Det kan inte ha blåst många sekundmeter.
Lysbojarna var det enda som bröt mot allt det blå…
Den här bilden ska jag ta fram i november när livet suger!
När vi kom upp till Fejan så tog vi en lov runt krogen och insåg att det var helt fullt vid bryggorna. Vi åkte som vanligt över till en ö tvärsöver vattnet från krogen (där man har fin utsikt över bryggorna) och satte oss i solen för att vänta in Erikssons.
Titta där kommer de ju! (Å där ser ni Fejan i bakgrunden också)
Hej! Våra båtkompisar!!
Sen satt vi där och skvallrade och kom ikapp med allt som hänt sen sist. Vi hade det hur bra som helst helt enkelt. (Ja, vi har med oss stolar ut till öarna. Det är vi för gamla för att inte göra 🙂 )
Endast Basse badade och för det ska han ha cred. 16 grader är för kallt för de flesta och den här sommaren även för mig eftersom doktorn sagt att höften inte får bli kall!
När det började kurra i magen drog vi över till Fejan för att äta lunch. Det var ett elände att få landa vid bryggan. Hamnkaptenen verkade helt klart föredra segelbåtar. Till slut fick vi i alla fall lägga fast en tamp i en annan båt och la oss utanför den, så till slut fick vi mat. Det var bara Basse som var snygg nog att få vara med på bild 🙂
Vid halv sex delade vi på oss. Erikssons åkte hemåt Vätö för att fira en födelsedag och vi åkte till Furusund för att tanka fullt i Bubbel. Vi vet att båtmackar är dyra, men jisses! Det är femtio öre dyrare här än vad det är på Högmarsö. Bara så ni vet…
Med fulla tankar drog vi sedan hemåt Blidö igen. Vädret var fortfarande lika fint och har vi riktig tur så kanske det blir fler såna här dagar?
Nu står Per och lagar en riktigt smakrik middag. Jag hör hur han skär upp chilifrukter. Han står nämligen och mumlar: ”-Jag ska ta ut linserna med höger hand. Jag ska ta ut linserna med höger hand.”
Tror ni han kommer att ta ut linserna med den vänstra chilihanden?
Solen sken och vattnet var lugnt och fint. Per och jag åkte därför ut med Bubbel. Vi åkte via Morsken och Ängskär innan vi stannade på In-fredel och åt lunch. Så där långt ut i skärgården är allt vackert!!
En bild som visar hur det ser ut ”bakom kulisserna”. Foto: Per Hertz
Efter någon timme tuffade vi vidare ut mot Ut-Fredel (Fredlarna). Vi hade med oss gummistövlarna eftersom de har galet mycket huggorm där ute i år, men vi gick aldrig i land. Vi fortsatte i stället utåt…
Ut till där det finns en horisont och inte mycket mer. Åt ena hållet ser den blå ut.
Åt andra hållet lite mer grå.
Till slut kom vi fram till vårt mål: Svenska Högarna.
Här har jag aldrig varit. Det är skärgårdens yttersta ö. Hit har jag aldrig haft någon anledning eller möjlighet att åka förut. Nu var anledningen Per och möjligheten heter Bubbel.
Fyren på Svenska högarna har några år på nacken…
Fast idag fick vi inte gå upp i den.
Vi fick titta på den!
Vi passade också på att kika på kyrkogården och klockstapeln som ligger här ute.
Vi kände oss nästan lite matta av all sol så efter en stund var vi tvungna att gå tillbaka till Bubbel för att sätta på oss kepsar och dricka rejält med vatten. På vägen tillbaks tog jag bilder på träspångarna så ni skulle få se hur vi tog oss fram.
Vi drog sedan järnet tillbaks in på sjökortet igen 🙂
Mitt ute på fjärden stannade vi och tog den här filmen för att visa er hur det ser ut INNANFÖR Svenska Högarna dvs. där det börjat komma lite öar igen…
Vi hamnade som så ofta förra sommaren på vår favoritö.
Här tog vi en sån där bild som enligt reklamen ger hundratals ”likes” 🙂
Vi gillade utsikten så mycket så att vi bara satt där och fånlog…
Ibland tog jag en liten promenad ut på ön och tog någon bild…
Timmarna tickade på och det blev kvällning…
Inte blev det mindre vackert för det!
Eller vad säger ni?
Till slut kurrade det i magen och vi sa hejdå till kobben och åkte hem igen.
Vilken härlig dag!!
Jag kan gå med på att ha en till sån här dag imorgon 🙂
Idag kan jag sitta och gå. Visst ömmar det, men jag rör mig! Tjohoo! Om några dagar kan jag bergis sätta mig på huk, sträcka mig uppåt och alla de där andra övningarna jag gör utan att tänka på det när jag är ute och fotograferar.
Idag blir det dock inget av detta. Det suger i hela mig att klättra upp på stegen för att få en bra bild att visa er, men jag låter bli. Jag är gammal och klok. I hängrännan ligger det faktiskt en liten fågel och ruvar på tre små söta ägg. Per höll på att kasta dem i rena rensningsfarten häromdagen, men hann stoppa sig. Jag är såklart supernyfiken och vill upp dit och fota, men nej….
Istället får jag nöja mig med att långsamt och försiktigt gå ut på altanen för att beskåda de nya stolarna som Per monterat upp. De gamla och välanvända får nu bli reserver. Nu är det nya, kuddlösa varianter som får ta vid.
GAMLA STOLAR
MONTERING
NYA STOLAR
Nedanför altanens nedersta trappsteg ser man varför vi i år klipper gräsmattan så slarvigt. Det växer godsaker här!
SMULTRON
Om några dagar, när bären är illröda, kan jag bergis böja mig ner och ta några…
Förra året spenderade vi den här dagen (midsommardagen) tillsammans med våra avkommor på Blidö Wärdshus. I år var vi där igen. Vi har alltså startat en tradition! Den här gången var ynglingarna som vi hade som sällskap dock ej våra barn, utan min bror och min svägerska. Kul var det dock PRECIS som förra året. Eller som vi vill uttrycka det ”Vem f-n är Arne???”. Ett väldigt internt skämt, men ett väldigt roligt sådant!!
Kvällen började med varsitt riktigt gott tjockvin hemma i vitsippan.
Sen var det dags att cykla iväg på den här TJUGONIOåriga cykeln….
…låsa ihop den med de tre andra färdmedlen…
…och beställa något gott i baren!
Som sällskap hade jag min äkta make..
…svägerska och minsta bror.
Under kvällen blev det mer och mer folk, mörkare och mörkare utomhus och fler och fler drinkar på bordet. Det var dock bara en som var till mig…
Bandet ”T for 2” spelade hela kvällen, precis som förra året.
Vi hade riktigt trevligt under kvällen. Detta fast det endast fanns två bord med Blidöfolk. Det ena var vårt. Det andra var Annikas. Några originalBlidöbor hade i och för sig inga bord utan körde stående partaj. (Micke hälsar så gott till Pappa och Kina). Likheten med Sandhamns stekarpartaj var ändå alltför påtagligt och därför tog vi oss hemåt redan vid halv ett-tiden….
Hemma bjöds vi på extremt god och vällagad ”nattamat” och efter någon timmes efterfestssnack så säger jag nu GODNATT! I morgon är det ju en helt ny dag!
På midsommarafton vaknade Per och jag till en ”lite” misskött gräsmatta.
Vi hade inte varit på ön på ett tag så vi låg efter med gräsklippningen. Ömsom regn och ömsom sol gör ju dock att gräset, och allt annat, växer och gror så det står härliga till. Jag försökte se det vackra i klöver, hallon och smultron och lät det vara 🙂
Tidigt på morgonen fick vi sällskap av Thérèse, Peter och Mattis. Vi hade bett dem komma tidigt för att ”lura” alla andra midsommarresenärer och därmed slippa köer. Det funkade! Jag tog med mig Thérèse och gick ner till vattnet. Där njöt vi av sol och värme!
Ska vi kanske ta ett bad lite senare?
Thérèse trivs som allra bäst när det är varmt och soligt, så här satt vi och njöt en stund. Det var härligt även för mig som fick prata lite ”hemligheter” med min bästa vän.
Till slut gick vi hem igen och då var det dags för Mattis att få lite mat.
Sen gick han på upptäcktsfärd runt vår soffgrupp
Mitt lilla fadderbarn och jag
Foto: Peter Karlsson
Rätt vad det var fick vi besök från huset bredvid. Det var Maja och Alexander som kom över för att se vad som var på gång. Maja är inte ett dugg blyg utan hoppar direkt upp mot den varma famnen där även Mattis höll till.
Alexander är lite mer avvaktande och håller sig för sig själv.
Efter en god midsommarlunch med sill till mig och Peter och grillad lax med smörslungad färskpotatis till alla som önskade, så gick vi ner till bryggan och relaxade. Det finns ju nämligen inget bättre än salt hav, blå himmel och värme. Jo, det skulle vara ett lyckligt, skrattande par då förstås!
Peter och Thérèse
Per var smart och hade keps på sig mot den stekande solen. Det hade jag också behövt ha, visade det sig lite senare. (Bakom Per kan man ana att vi snart har en brygga igen! Den förra tog ju höststormen)
Det kan nog inte bli bättre än så här!
Inne i båthamnen försökte jag fånga luftbubblor på bild. Det gick inte så bra, men det blev ett roligt mönster i vattnet i alla fall.
Årets, och livets, första dopp! Efter en stund var han helt naken och doppade nästan hela kroppen. Han visade att han är sin mors son!
Hon är nämligen inte heller rädd för vatten. Vi njöt verkligen av badet och tyckte det kändes lite varmare än de uppmätta 15,5 graderna.
Titta noga på den här bilden.
Jag tror inte det går att ta en sötare bild.
Bror och Syster i badtagen
Glad Midsommar!
När vi gick upp från badet mötte vi Frida och Henrik som skulle iväg på en barnfri kväll på andra sidan ön. De såg mycket somriga ut!
Jag önskar att jag också hade syren på min tomt. Det här är grannens.
Det här vill jag också ha.
Det är pappas och Kinas prästkragar.
På besök på den mer blomstertäta tomten.
Sommarbarn
Prästkragar är roliga
Mattis – min lilla apunge!
Förutom blommor så hittar man också lite barnleksaker på tomten.
Roligt!
Dags att gå ut och gå på promenad!
Vi kunde inte direkt klaga på vädret 🙂
Ett av mina favoritställen finns där ute…
På kvällskvisten blev det ännu vackrare
…och är det midsommar ska man sitta utomhus tills man går och sover. Detta gör man oavsett om man fryser, har fått solsting eller blir biten av myggor!
Vi hade en skön midsommar! Hoppas ni hade det också!
Nu har jag äntligen tömt kameran på bilder från Emmas student. Igår hann jag inte med. Nu ska ni dock få så många bilder att ni står er!
Emma DÅ – busig
Emma NU – vacker
Studentdagens morgon på väg till champagnefrukost.
Kvinnorna har samlats för en seriös bild!
Kvinnorna är lite fnittriga…
Fadumo, Johanna, Julia, Emma, Frida
Vid lunch gick vi till skolgården för att ta emot den nybakta studenten.
Självklart var Marcus och hans Anna med.
Klockan tolv var det utspring.
Och sprang, det gjorde de!
Det bara vällde ut studenter genom dörrarna.
Sjung om studentens lyckliga daaaaar!!
Emma skrålar på.
I ett folkhav var det meningen att vi skulle hitta Emma…
När vi till slut fick se henne så kom hon liksom studsande över gräset!
Först bjöd hon på tårar och skratt i en salig blandning, men sen stannade bara glädjen kvar och vi fick fånga syskonen på bild.
Den uppmärksamme kanske ser att hon inte har några skor på sig…
Istället går hon barfota… Kanske inte så konstigt?
Pojkvännen Fredrik var på plats och lyckönskade Emma.
Glädje!
Vi har likadana!
SÖTA
Kära vänner (och en liten tår igen)
Moster Catrin hade tagit sig en liten paus mitt i arbetsdagen för att se systerdottern springa ut i livet. Emma var mycket glad för detta!
Det var faktiskt en hel hög med folk där för att ta emot henne!
Till slut fick det vara nog med familj, kamera och kramar.
Emma hälsar adjö för en stund.
Inget mer Rudbeck för henne!
Nej, istället fick det bli en snabb omklädning till ”oömma” kläder…
Ja, ni fattar vad som är på gång antar jag?!
Ja, självklart var det dags för lastbilsflaksåkning!
Håll utkik efter den stora blå vuvuzelan…
När vi lyckats fånga både Emma och Fredrik på sina flak, så gick vi hemåt för att svalka av oss på altanen. Solen värmde gott idag också, även om förra året nog var minst tio grader varmare. Vi föredrog dagens temperatur!
Hemma hann vi lägga på dukar, ställa fram vaser och äta lite melon…
…ställa fram presenterna…
…och ta emot gästerna…
…innan Emma var hemma och hade duschat av sig
lastbilsflaksvätskan (öl) och blivit fin igen.
Huset fylldes snabbt av släkt och vänner som ville fira henne.
Hon fick öppna presenter och motta gratulationer på löpande band.
Jag hann sitta en liten stund medan Maja njöt av en cupcake.
(Hon åt dock bara toppingen)
Några små kort hann jag ta också.
Här på min lillebror Henrik.
Busungen Alexander.
Apan och apungen ute på promenad.
(Det är apungens favoritsysselsättning just nu.)
Mitt ömma modershjärta smälte totalt när Emma letade upp mig och ville ”umgås”.
Sånt får man ta tillvara på 🙂
Förra året tog jag en sån här bild, men då var de bara två personer.
Thérèse var dock ”en aning” rundare om magen.
Här sitter mina två hjälpredor.
Tack båda två för all hjälp!!
Som ni märker så har jag inte lyckats fånga alla de dryga 35 personer som gjorde Emmas dag till ett sånt fint minne. Jag får skylla på att jag hade annat att göra. Jag funderar dock på att fråga Anton. Han verkar ju ha tagit lite bilder…
Tjugo över åtta var det dags för Emma och Fredrik att ge sig av igen. Av tradition hålls ju ”gubbskivan” (den stora avslutande studentskivan) just den här kvällen. Vi önskade dem en trevlig kväll och vinkade av dem!
Kvar i huset fanns bland annat Pers bröder och när jag såg hur ljuset föll in genom köksfönstret var jag faktiskt tvungen att ta den här bilden på en av dem.
SNYGG är rätt ord!
Med huvudpersonen ute ur huset började gästerna droppa av och dagen kom till sitt slut.
Nere vid Danvikstull hittar man ”boule & berså” där man kan äta, fika, spela boule eller bara ta det lugnt.
Allt det där gör man alltså precis bredvid kanalen där det kommer och går båtar precis hela tiden.
Idag var det varmt och soligt när jag och Per kom dit en dryg halvtimme innan utsatt ”meeting time”.
Då och då passerade de här killarna på sina leksaker. Jag uppfattade det i alla fall som att det var samma killar, fast det skulle såklart kunna ha varit olika varje gång. Fast det är nästan orättvist om det finns tjugo killar i stan med såna där roliga leksaker…
Våra vänner Peter och Thérèse var anledningen till varför vi satt här och hade det gott! De föreslog nämligen det här för några dagar sen och slog till och med slag i saken och skaffade barnvakt för kvällen. De fick alltså sitta helt ostörda och prata en hel kväll!
Jag vet inte riktigt vad vi pratade om som gjorde att tiden gick så fort, men jag vill minnas att Micke Nyqvists närvaro drog oss in på diskussionssamtalet ”Vem är egentligen Sveriges bästa manliga skådespelare?”. Jag vet inte vem som vann….
Jag höll mig från att äta den här kakan, men jag snodde åt mig en bild!
Per köpte en passande öl…
Då och då öppnades bron för att släppa igenom någon segelbåt och trots att jag visste att de bara öppnar den en gång i timmen så förstod jag inte att tiden gick…
Helt plötsligt insåg jag att klockan passerat tiden för när bilgaraget låser igen för natten med en minut. ELÄNDE! Det blev en snabb avskedskram och sen en snabb språngmarsch till bilen. Jag höll tummarna och sprang så lungorna nästan sprack och VI HANN! Vi fick ut bilen och kunde åka hem!! Puh!
Tack T och P för att ni tar ut oss på äventyr! Nästa gång kanske vi ska lura med Per till Hjalmar, Hilmers, Helmer, Harrys…..äh, vad heter det? Just ja: Hermans!
Ekvationen: Jag är helt slut + Jag har över 500 bilder i kameran + Jag ska jobba imorgon bitti = Jag hinner inte titta igenom bilderna ikväll, men någon annan dag, då ni!
