Etikett: Glädje

En dag på havet

Regn. Regn. Duggregn. Regn. Det var så dagen började, så jag städade i huset och gjorde plats för sommarsaker i skåpen och gömde undan julprylar och termobrallor. Det var dags!

När molnen började skingra sig (precis enligt SMHI’s prognos) satte vi på oss vindtäta kläder och gjorde oss redo för en båttur. Inget skulle hindra oss från att åka båt. Vi har ju inte gjort det på tre hela veckor!

Vi behöll kapellet på eftersom det var dyngsurt. Det höll oss varma samtidigt som det fick torka i fartvinden.

Det här var första gången vi åkt med kapellet uppe och det gick ju fint.

Färden gick till Högmarsö Krog beläget mitt i ett båtvarv. Har ni inte varit här förut, så ta en tur dit i sommar. Det är det helt klart värt! Det är superballt att äta fantastiskt vällagad mat eller dricka en god drink omgiven av allt det där karga och hårda stålet. Kontrasten mellan bryggor, båtar och rostiga balkar är cool. Tro mig.

Årets ”korta” meny

Årets grillmeny

Hela stället var abonnerat från klockan fyra, men vi hann äta i lugn och ro eftersom klockan bara var två.

GOTT!

I sommar blir det mycket musik på krogen. Den 11:e Juli lär det bli knökfullt!
(Jorå, vi har bokat bord redan)

Mätta och belåtna gick vi tillbaks ut på bryggan för att åka vidare. De småsvarta molnen skapade en dramatisk utsikt.

Vi bestämde oss för att åka söder om Yxlan hem (istället för den mycket närmare rutten som går norr om). Vi fick sällskap av en lite större båt…

Jag gillar hur båten speglar sig i vattnet….

Det blåste mindre och mindre under dagen och nu kommer bara en väldans massa bilder på vatten. Bara för att jag gillar dem!

När vi kom ut på utsidan av Blidö ville jag se säl. Vi åkte till Ägglösen, men tyvärr fanns det inga sälar där idag. Vi åkte då vidare till Morsken, men inte heller där fanns några sälar. Däremot blåste det mer där ute = blå himmel.

Jag var lite kaffesugen så vi åkte och gömde oss för vinden bakom den här lite högre ön. Där var det galet skönt och stilla!

Tror ni att kaffet smakade bra i den här omgivningen?

Mm, livet på en pinne!!

Fåfängan

Idag hade vi dejt med Thérèse, Peter och Mattis på Fåfängan. Jag har hört mycket gott om det stället. Fast egentligen har jag nog bara hört om den fantastiska utsikten från stället. Idag skulle jag alltså få åka dit för första gången. Dessutom i sällskap med en go-unge och hans föräldrar!

Det visade sig vara en hög kulle med många olika typer av ytor på. Här fanns gräsmattor, bergsknallar, restaurangbyggnader och syrenbersåer. Här kan man helt klart sitta av några timmar en solig dag. Man har utsikt över Gamla Stan, City och Djurgården om man sitter vid restaurang/fikadelen, men om man rör lite på sig så kan man se hela inloppet till Stockholm.

Så här på Nationaldagen vajade såklart flaggorna lite här och var och även om vi kanske inte tänkte så mycket på vilken dag det var, så njöt vi av dagen!

På vägen hem från lunchen passerade vi hotellet i Kista och blev nyfikna på vad som finns högst upp…

Det visade sig att på 34:e våningen finns en bar. Den var dock inte öppen när vi var där så jag kikade in i ett fönster på 33:e våningen och tog den här bilden. (Man kan se vårt hus härifrån).

Vi orkade inte vänta den halvtimme som behövdes för att dörrarna skulle öppnas, så vi åkte hem och satte oss på altanen istället. Det fungerade också!!

Min dag!

Jag började min morgon med att packa min väska så att jag var helt redo för båtfärd. Efter det gick jag över till Pappa och Kina. Där träffade jag Maja som var ute och lekte. Hon kom och kramades (värme till mitt hjärta) och sen såg hon att jag hade en kamera hängade från höften och sa ”Ta bild på mig!”.

Första bilden blev med solen i ögonen och hon klagade. Vi fick alltså vända på steken och då blev hon nöjd.
 

Tillräckligt nöjd för att gå och sätta sig i sandlådan igen med sin bror. Hon fick dock börja med att tömma skorna på sand.

På vägen hem till mig tittade jag uppåt och njöt av körsbärsträden. Eller är det bigarråer?
 

Jag gick hem och hämtade min väska och min flytväst och begav mig mot stranden. På vägen hittade jag de här: BOVEN TILL MIN ALLERGI!!!

Nere vid stranden mötte jag den här fjärilen som på långt håll är jättesöt, men på nära håll så är den ganska läskig va??

Precis som den här anses vara superful, men egentligen är ganska vacker!

Till slut kom vi i alla fall ut på böljan den blå och både Per och jag njöt i hundranittio!!!
 

Vi började med en tur ut till vår favoritö för att kolla hur det ser ut när den är obefolkad. Vi har nämligen inte kunnat gå iland på just det här stället en enda gång. Det är ALLTID upptaget! (Någon gång ska vi gå upp klockan sju på morgonen och hinna först. Då kan du komma hit efteråt Carina och dela udden med oss. VÄRSTA GRYMMA utsikten och flata sköna hällar att sola/äta/leka på.)

Vi rundade udden och såg att vi faktiskt inte var ensamma på havet.

När vi tittade åt andra hållet såg vi något grönt…

…som inte ska ligga på land. Ajdå! Vi måste nog ringa Sjöfartsverket. En prick är på glid!

Vart man än tittade så såg man något intressant. Lååångt där borta såg vi t.ex. två havsörnar. De flög dock iväg långt innan vi kom fram, så här får ni se en otroligt inzoomad bild.

Det enda vi inte fick se idag var sälar. Det blåste nog för mycket för att de skulle vilja ligga på den här läskiga grynnan.

Blåsten gjorde faktiskt att vi drog oss inomskärs igen. Vi åkte till bryggan som brorsan och hans kompis håller på och bygger. Inget kaffe smakar nämligen så gott som det som intas medan man tittar på när folk jobbar!

När jag tittade åt andra hållet så log jag lite: Inlandsisen måste ha skrattat när de placerade den där stenen precis där….

Efter en god fika drog vi på för fullt hemåt!

MÅNDAG

Min dag började med fem timmars arbete vid datorn. Idag fanns nämligen en arbetsuppgift i kalendern som inte gick att skjuta upp. Den gick dock att utföra hemifrån så jag stannade kvar på ön. Jag satt i dotterns sommarsovrum, där vårt enda fritidsskrivbord står, och jobbade. Utanför fönstret såg jag hur ekorrarna skuttade i björkarna och hur pappa och Kina planterade sallad med mina brorsbarn. Solen sken och det var en ganska bra arbetsdag, även om jag nog längtade ut en hel del.

Per gick också upp tidigt imorse, men han åkte in till Norrtälje för att köpa bottenfärg till båten. När han kom hem hade han med sig sushi till vår lunch. Gott!

Efter att ha jobbat klart spenderade jag resten av dagen utomhus. Detta eftersom ”utomhus” är bästa stället!

Jag torkade av alla båtdynor och inspekterade alla ”båtgrejor”. Det måste ju vara rent och fint om man ska få ta ombord dem på Bubbel. Per är hård med sånt…

Hård ser han dock inte ut, när han slipar båtfärg. Mer åt det fåniga hållet va??

Pappa och jag gick ner till bryggan för att lägga i bommarna. Maja sprang i förväg.

”Blankt som en spegel”. Svårt att inte bli sugen på att lägga i båten…

SJUKT lågt vatten dock. Våra båtbommar lutar betänkligt neråt..

På vägen hem tog vi strandstigen och Maja lovar mig att hon kan stå på stenen utan att ”ramma”.

Hon hade rätt! Hon ramlade faktiskt inte!

Gullungen höll oss sällskap medan vi fixade med Bubbel (båten) och blev så här glad när hon såg mig komma gående. Hur kan man låta bli att tycka om en sån unge??

Per kämpade på med båten….

Alexander tyckte jag skulle gå och hålla honom sällskap…

”Ta kort nu!!”

Till slut var båten polerad och redo!!

Vi bad pappa följa med och så åkte vi till Bromskär. Där är det nämligen perfekt för att lägga i båtar.

Det gick faktiskt så fort att jag inte hann med att fotografera förloppet (man måste ju jobba ibland också).

När jag hade kört hem bil och båttrailer låg Per och Bubbel sedan länge i hamnen.

Vid det här laget såg fjärden ut så här…

…så självklart var vi tvungna att ta en premiärtur!!

Svartlögafjärden.

JIPPIE!!!!!

Trots sol och nästan stilla vind så visade termometern på fyragradigt vatten och man blev inte speciellt sugen på att bada. Dock blev man sugen på att åka mer båt!!

Vid en av våra favoritöar var jag tvungen att ta en bild som visar er varför den passar mig så bra. Ser ni vad botten består av???

BLÅ BLÅ HIMLAR OCH VATTEN!!
(och frid i sinnet)

Det blir ingen brasa idag. Jag firade nämligen årets första båttur med ett glas vin (och kan därför inte köra bil bort till brasan), men trots utebliven sång (vintern rasat ut osv…), så har det här nog varit en av årets absoluta höjdpunkter!!!! (hittills)

Det här är nästan en annons…

Internet. Bra grejer. Där kan man läsa om vad som kan vara fel när man inte får in sina söta kattbilder på sin blogg, eller exakt så kanske det inte stod, men det stod grejer i alla fall som nu hjälper mig att få in bilder på folk och fä (dvs. mina kära släktingar och de söta kattungarna).

När vi kom till syrran idag så satt Tilda redan och gosade med kattungarna. Hon tyckte det var svårt att hålla sig ifrån dem och jag förstod henne verkligen!

När kattungarna skulle sova hos sin mamma stod Tilda med sin mormor och väntade på att de skulle vakna…

Brorsan Noah stod också och väntade. På glatt humör – Han ska ju få en katt! Inte idag, men när de blivit tolv veckor gamla.

Ida bor ju med katterna så hon berättade för oss hur man ska vara med de små 3,5 veckor gamla sötnosarna. Katterna alltså. Ida är ju också en sötnos!

Clara vill inte vara med på bild, så hon smyger bakom pelaren. Hon berättar dock också glatt hur man hanterar de små liven.

Å de där små liven…. Är de inte söta så säg?? Om jag minns rätt så är det här Smulan.

Så här ser det ut när vi har en miniatyrsläktträff! Vi var ju bara tre syskon på plats så vi var inte så många. Ni kan ju tänka er hur det skulle se ut om de andra fem kom med sina familjer 🙂 Fullt hus!

Den här lilla kissemissen är svårfotograferad eftersom den är helt svart. Kameran har mycket svårt att förstå var det svarta börjar och slutar och vill oftast inte fokusera alls. Undrar om den heter incognito i mellannamn? Jag får för mig att det var den här som Clara kallar för Björn bara för att den ser ut som en…

TVÅ SÅNA HÄR SMÅ SVARTA KATTUNGAR ÄR TILL SALU. Om nio veckor kan man få en eller två såna här lurviga små saker hem till sig om man vill. Hör av er här på bloggen så kan jag sätta er i kontakt med de nuvarande ägarna dvs. syrran.

Den stolta kattmamman, Ichigo, tar bra hand om sina fem ungar, men blir bara smalare och smalare. Det är inte lätt att vara en liten katt och få fem ungar! Idag matade vi henne precis hela tiden. Hon fick äggulor, falukorv, kattmat, kattungemat och filmjölk. Allt gick ner i rasande fart.

Drygt tre veckor gamla har kattungarna nu öppnat ögonen och stapplar omkring så bra de kan. De tar sig inte så långt eftersom de nästan kravlar fram, men det är stor skillnad sen sist jag såg dem. Här är det Strumpan som är på väg på äventyr.

Blåa fina ögon har den här lilla kaksmulan.

Jag har fått lära mig att när kattungar är så här små, så har de ännu inte lärt sig hur man drar in klorna.

Jag vill ha kattunge inser jag. Det går inte, men drömma går ju…

Vem kan motstå en sån här liten?

Gång på gång var det dags för mat.

Ibland slet jag mig från katthörnan och gick utomhus där det också var full fart. Idag skulle syrran och hennes man nämligen gräva ett långt dike för att kunna plantera syrenhäck.

Två av mina småsyskon.

Pappa var där och grävde (självklart eftersom han ALLTID hjälper sina barn med allt de behöver hjälp med). Här tar grävarna en välförtjänst mikropaus.

Solen sken och det kändes verkligen vårigt idag.

Man mår ganska bra när man tittar på när folk jobbar insåg jag!

Det gjorde min svåger också. Tittade på och njöt alltså!

Likaså Per.

Jag tog mig en sväng runt på det som ska bli en fint tomt och då hittade jag de här.

Pappa han grävde vidare…

Tjugo meters dike är inte så lätt att gräva när det ligger stenar PRECIS överallt!

Till slut gick jag in. Ni förstår ju varför.

Efter några timmar sa vi dock hejdå och åkte in till Norrtälje och åt sushi.

HEJDÅ vinkade Strumpan åt oss!

Långfredagen – äntligen på ön!

Efter att ha handlat lite mat på Flygis i Norrtan så åkte vi ut till ön. Där träffade jag Henrik, Alexander och Maja. Efter lite bus och mat satte sig Alexander för att spela lite på iPaden och som vanligt så fascineras jag över hur mycket så där små ungar kan…

Maja satt bredvid och kikade. Jag gissar att hon insuper varje detalj för att kunna spela hon också…

Titta här!!

Skärtorsdag hos min syster

I går var jag och Per hemma hos min lillasyster och hennes familj. Vi tyckte att det var dags att umgås utan att någon fyllde år, några julklappar skulle delas ut och utan att ha hela huset fullt av människor. Det var en bra idé! De var otroligt avslappnade och gjorde det lätt för oss att vara gäster. Vi stannade ända tills idag, så för att inte var otrevligt mot dem igår, så bloggar jag om det idag.

En grej som fick ganska mycket fokus under besöket var de här små liven:

Syrran har alltså en katt som fått fem kattungar!!
Hur mysigt som helst! (Trots min allergi)
En del av dem hade öppnat ögonen.

Här hålls den ljusaste ungen av min systers varsamma händer.

Tre kattungar är riktigt mörka.

På eftermiddagen slet sig syrrans ungar från kattungarna och vårt sällskap för att bege sig ut på påskkärringpromenad. När de kom tillbaks såg kaffepannan riktigt tung ut, så det var nog en givande tur 🙂

Vi vuxna slet oss faktiskt också och gick ut på en långpromenad där vi nästan höll på att trampa ner den här lilla snyggingen:

Den lilla kattmamman bor i en kartong med sina ungar och oftast lät vi henne faktiskt vara, men ibland kunde vi inte låta bli att lyfta på handduken och se vad som fanns i den…

Ibland lyfte hon dock ut ungarna ur lådan och la dem på andra ställen. Vad jag förstår så lägger hon dem oftast under eller i saker, vilket gör att familjen hittar kattungar lite här och var. I morse lade vi dock ungarna på köksmattan och mamman kom direkt efter för att passa dem.

Kattungarna å andra sidan kröp mest ihop i en hög och bara gosade på som om ingenting hade hänt.

Till slut tyckte mamma att det var dags att gå tillbaks till kartongen och började bära tillbaka unge efter unge i nackskinnet.

Jag hann dock fotografera några ungar medan hon höll på.

Söt va?

När jag höll på och packade ihop min väska så kom kattmamman faktiskt upp med en unge till mig. Hon lade henne på golvet bredvid mig och lade sig själv bredvid för att vila. Jag passade såklart på att fota den lilla ungen.

Till slut trotsade jag t.om. allergin och plockade upp den.

Foto: Per Hertz

Innan vi lämnade min systers hus för att åka och handla den sista påskmaten och bege oss ut till ön så ställde jag och min syster oss på hennes balkong och njöt av vädret och utsikten.

Tack för besöket syster!

Handfatsleenden

 Idag tog vi med oss en bukett tulpaner…

…och åkte till Liljeholmen för att hälsa på den här lilla killen:

Han hade inte haft någon bra dag utan varit lite gnällig.
Antagligen pga. en tand som är på väg…

Det märktes dock inte riktigt hela tiden.
Han hade många glada stunder på kvällen i alla fall.
Han var tok-glad när han fick åka bil…

…och när han fick bada i handfatet!
Här ser man de små tandsibissingarna 🙂

Jag har tur som har en sån liten apunge som fadderbarn!

Per och jag åkte därifrån glada, mätta (efter en otroligt god middag med perfekt lagad lax) och med ett inre lugn efter att ha fått babbla av oss det som ligger överst i våra tankar just nu. Det är härligt med vänner (och apungar)!

Godmorgon Blidö!

Det blir nog en riktigt fin dag idag! Det ser i alla fall ut så om man tittar på den tidiga morgonen 🙂 Här och var finns små söta isflak där trötta fåglar kan sätta ner fötterna för att vila. Det dröjer nog inte länge förrän de är helt borta.

Lugnt firande…

Middagen började med bubbel. Vi hade nämligen två saker att fira! Självklart firade vi Marcus 20-årsdag, men dessutom firade vi att både Anna och Marcus klarade en omtenta som varit riktigt svår. Grattis!

Emma gav Marcus en fluga i present. Det behövs till fracken som KTH får eleverna att bära då och då…

Per och jag gav sonen en OnePiece. Såna krävs nog inte på KTH. De är nog mer passande hemma i sängen eller soffan…

Istället för tårta blev det kladdkaka!

Efter god middag, vacker (?) sång och många skratt släppte vi till slut iväg Marcus och Anna för att fortsätta firandet ensamma.

Grattis Mackan!