Små glimtar från min andra advent

I morse när jag gick upp för att tända i brasan såg jag hur rådjuren var hemma hos pappa och åt fågelfrö. Jag gissar att de har svårt att hitta annan mat stackarna.

De kom sedan över till oss, men trots att de stod och tittade på mig med sina bedjande ögon så fick de ingen mat av mig. Jag visste inte vad jag skulle ge dem…

Lite senare när solen gått upp och Per vaknat, packade jag ihop mina saker och städade huset medan Per skottade rent altanen från den ihoppackade och tunga snön. Det tog LÅNG tid eftersom han i princip behövde spetta loss den. Nu är den dock borta.

Jag kämpade mig igenom snön ner mot vattnet. Det gick nämligen inte att låta bli. Solen gassade så den t.o.m. värmde på kinden och himlen var blå.

I minus tio grader bildas snabbt is runt vassfötterna.

Jag tycker det blir ganska vackert!

Svartlögafjärden

Jag gick vidare mot bryggan…

Hade det inte varit så kallt (och om jag inte var på väg bort från ön) så hade jag kunnat stanna här hur länge som helst. Jag mår bra här.

Hur kan man må annat än bra här?

Lövlösa träd

Efter promenaden åkte vi hem till stan och hämtade Marcus för att åka iväg på det traditionsenliga adventsfikat hemma hos våra vänner Sannah och Christer. De håller alltid i det allra bästa adventsfikat som finns!!

Deras advent innehåller julgran, julskinka, glögg, pepparkakor, jultomtar och allt annat man kan tänkas behöva!

På vägen hem från glöggpartyt stannade vi till lite vid Väsjöbacken och fascinerades av hur alla snökanoner jobbade hårt och skapade en slöja över hela berget.

Vi åkte in och ställde oss en stund vid foten av slalombacken och såg att de helt klart är redo för snowboard- och skidåkarna.

Nästan hemma igen hittade vi Emma och Fredrik vid busshållsplatsen. De hade tydligen väntat länge på bussen som inte kom, så vi skjutsade Fredrik till ishallen och Emma till jobbet. Så här dags såg vi att snökanonerna nog inte behöver göra allt jobb i natt. Det snöar ymning i Sollentuna nu (igen).

Det här var min andra advent (eller bitar utav den i alla fall).
Hur var din?

Härlig tjuvstart!!

Nu har jag börjat hosta också. Utöver att snörvla menar jag. Det är ju så där lagom kul, så jag satt i soffan med en kopp te och funderade på vad som skulle pigga upp mig. LJUS! Jag bestämde mig därför för att adventspynta redan idag. En hel vecka för tidigt!! Per åkte till Chicago igår så han är ju inte hemma och kan stoppa mig, så jag satte igång!

Jag tog en FÖRE-bild bara för att visa hur det såg ut när jag åt frukost. Ja…jag åt i vardagsrummet framför tv’n. Busigt!

Det första jag gjorde var att byta gardiner!

Det andra jag gjorde var att vaxa in den praktiska kistan där vi förvarar allt vi inte vill att ni ska se…

Sen var det dags att fotografera köket.
Här är FÖRE-bilden ur ena vinkeln..

…och ur andra vinkeln.

Sen gick jag ner i förrådet och hämtade lådan märkt ”ADVENT”.
Julstjärnorna hittade upp i dörröppningarna
(och i alla sovrumsfönster, men de får ni inte se.)

Tavlan som min vän Sannah målat passar ännu bättre så här års!

Med lite nya ljusstakar och blockljus här och var, så blev det alltså så här i vardagsrummet:

Så här dags på dagen var Marcus sugen på något gott, så vi åkte till Stinsen och åt.

Nu på kvällen ser det betydligt mysigare ut här hemma än vad det gjorde i morse!
Tänk vad lite ljus kan göra!

Ljus och lyktor gör susen!

Och har örterna gått åt helt och hållet så kan
man alltid lägga något annat snyggt i krukorna!

I köket har vi den enorma julstjärna som vi hittade för många år sen inne i Stockholm. Den börjar faktiskt sjunga på sista versen, så hittar jag någon fin så får den nog följa med hem. Jag gillar dock den här vita med massa silverglitter så den byts inte ut mot vad som helst.

Jag måste visa er de här fina julgransprydnaderna som jag hittade idag.
Visst är de fina?!

STÄMNINGSLJUS

Nu är det bara en sak som är fel här hemma.
Jag har ingen att mysa med. 🙁

Emma jobbar, Marcus ska strax iväg på Swedish House Mafia och Per är ju, som jag skrev, i USA. Jag funderar faktiskt på att åka till ICA och köpa med mig lite löjrom och göra mig en ”fest för en!”

Emma 19 år!!!

Idag fyller min minsting NITTON år!!

GRATTIS
på födelsedagen, älskade Emma!!

I morse blev det ”vacker” sång, levande ljus och paket i sängen! I kväll blir det middag på japansk restaurang. Allt enligt födelsedagsbarnets önskning!

Det här var för nästan nitton år sen….

En dag på stan

Idag gick vi upp riktigt tidigt.
Vi skulle ju göra stan!

Vi började med en bussresa.

Fortsatte med en tunnelbaneresa.

Mina barns kusin 🙂

Och avslutade med en bussresa.
Det är ju HÄRLIGT att bo i Sollentuna….

Till slut kom vi fram till Djurgården..

och Vasamuséet dit min svåger Thomas absolut ville gå och njuta.

Det här skeppet älskar han nämligen.

Efter en stund tog vi en fikapaus.

Sveriges misslyckande i stora mått.
120 meter seglade hon innan hon sjönk….

Inte så mycket att vara stolt över känner jag.

Fast visst är det kul att se att hon hållit sig så bra i 333 år på havets botten.

Efter två timmar gick vi ner till vattenbrynet och ställde oss i kö.

Därifrån tog vi Djurgårdsfärjan.

Min svägerska Ninni!

Idag var det mulet väder i Stockholm.

Vi kom till Slussen och där tog vi en promenad uppför Katarinavägen. Marcus gillade vägverkets skylt som sa att vägbygget skulle vara klart framåt sommaren 2012. Vad är det nu?

Lunchen intogs här på Hermans.

Som har en väldigt fin utsikt.
I alla fall en solig dag.

Här serveras endast vegetarisk mat.
Idag var den tyvärr ”sådär”.

Vi hade dock trevligt!

Mätt och Glad Marcus!

Vi promenerade genom Gamla Stan.

Tog en titt på Kungliga Slottet.

Inne i Sturegallerian blev Emma lite mjuk i ögonen när hon såg den här butiken… Pojkvännen heter så där i efternamn…

På Grodan tog vi oss några glas gott vin.

Östermalmshallen stängde nästan i samma stund som vi klev in…

Nespresso fick sälja lite kaffe till oss.

Sen var det dags att prova ett nytt färdmedel igen:
Pendeltåg

Väl hemma igen så åt vi en god köttmiddag
innan Emma drog på sig Halloweenstassen och drog på party.

Nu njuter vi av vårt nya kaffe och avrundar lördagen.

Trevlig Helg!

”Trick or Treat?” eller ”Hon är hemma!”

Emma är hemma!!

Efter tjugotvå timmar på resande fot landade Emma äntligen hemma på Arlanda. Hon var trött, men ändå full av energi. Vi har fått höra mycket från hennes resa och hon har faktiskt inte slocknat ännu. Att hon bara orkar…

Med sig från Florida hade hon den här kepsen,
som kändes väldigt familjär 🙂

Det kändes som att USA kom hem med Emma, för det ringde på dörren i ett och där utanför stod det varje gång små ungar som frågade om de tänkte ge dem godis eller om de skulle busa för oss. Till slut gav Marcus upp och åkte iväg och köpte godis.

Hur gamla är de här barnen? Efter att ha frågat ”Trick or Treat?” och fått massa godis i sina påsar så bad de Emma om hon inte kunde ta en bild åt dem. De skulle ”lägga upp den på Instagram senare”. VA?? Ska så där små ungar ens veta vad det är?

I övrigt anser jag att två förkylningar per år är en lagom dos. Inte mer! Idag kände jag mig ännu sämre och anser som sagt att det är någon annans tur nu!

Orkan i New York samma dag som Emma ska flyga hem – känns ”sådär”…

Jo, jag vet att det är jättelångt mellan Florida och Sandy. Jag vet t.om. att det är långt mellan hennes mellanlandningsord Atlanta och Sandy. Jag har faktiskt tittat på en karta och vet hur det ser ut, MEN jag är Emmas mamma och det är mitt jobb att vara lite orolig för henne och jag gillar INTE att hon ska flyga runt i USA idag. Jag gillar det inte alls!

Hon verkar dock hur lugn som helst och har lagt in ett sista gästinlägg på hennes pojkväns blogg. Du kan läsa det här!

Bild snodd från www.wink.blogg.se

Nu har det gått en vecka sen hon åkte…

Det är en vecka sedan jag tog den här bilden.
Det var tidigt på morgonen.
Hon var trött, men förväntansfull.

Det märks att hon inte är hemma….
En vecka kvar.

Ytterligare en pinnstol är funnen/betald/hemtagen!

Åh, vad det var härligt i Liljeholmen igår kväll!
Vackert var det dessutom!

Vi var ju på Primo Ciao Ciao och firade Thérèse på hennes födelsedag!

Hon hade samlat sina närmsta vänner runt sig och så åt vi god mat a la Italien!

I morse åkte Per och jag till Norrlöt utanför Södertälje. Där finns ju nämligen både fik, antikt, loppis och blommor! Utanför byggnaderna finns dessutom minigolfbanor bland höstträden om man är sugen på att slå några bollar.

Vädret var fantastiskt och hösten skrek ut sina färger!

Vi började med att ta oss in på övervåningen i den här byggnaden.
Här finns nämligen antika möbler/porslin/saker.

Johan som äger butiken, är kusin med Pers bröder, så vi känner oss som släkt med honom. Han hade varit riktigt snäll och hållit ett öga öppet efter gamla pinnstolar åt oss. Hittills har han hittat två riktigt fina exemplar och han fortsätter leta!

Sen är det ju så där att man sällan kommer hem bara med det som var tänkt. Vi hittade faktiskt en söt plåtlåda också som jag bara var tvungen att köpa med mig hem. Efter att vi handlat klart gick vi ner till undervåningen på ladan. Där ligger nämligen fiket. Hur charmigt som helst!

När vi var kaffe- och bullefyllda gick vi de få metrarna ner till växthuset där Johans mamma och pappa driver verksamhet ihop. De säljer växter, loppisprylar och lite smått och gott som kan vara bra att ha. Allt från krukor till möbler.

Även här handlade vi lite: potatispress, tomater och ljung!

Fast det bästa var nog ändå fikastund nummer två som vi tog inne på den privata delen av handelsträdgården tillsammans med Johans pappa och syster.

Så här fin var ljungen när den hittat ner i en kruka hemma i Sollentuna:

Så här gammaldags var plåtlådan:

….och så pinnstolen som var hela anledningen till resan! Nu är den omålad och ganska skabbig, men jag tror den kommer bli superfin med lite kärlek. Den förra blev helt fantastisk!

Medan Per packade upp våra inköp och lagade middag åkte jag till ICA och hämtade Emma från hennes jobb. Det var dock så mycket kunder precis när jag kom så hon jobbade över några minuter och jag fick se henne ”in action”.

Nu är det kväller och jag är så mätt, så mätt. Per bjöd på oxfilé och alla möjliga underbara tillbehör och jag fick verkligen tvinga mig själv till att inte sätta mig ner och vila efter maten. Jag kunde nämligen inte sätta mig ner för då hade jag inte kommit upp, och jag var tvungen att baka klart det jag startat upp. Har ni tur får ni se en bild på mitt livs första chokladbiskvier i nästa inlägg 🙂

Fortfarande sommar

Lördag morgon – sol och varmt i luften! Det fanns inte så mycket annat att göra än att ta stigen ner till bryggan.

Där tog vi ett morgondopp och njöt för fulla muggar. Vi tog den här bilden med iPhonen och la ut den på facebook, så att alla skulle bli avundsjuka på oss för att vi lever i paradiset. Jag tror det funkade 🙂

Att jag hoppat i plurret med glasögonen på mig, men kommit upp utan dem, var inget jag tänkte på när Per tog den här bilden:

Det var nog först när jag skulle ta den här bilden, som jag insåg att jag inte såg så bra. Det var bara att hoppa i plurret igen och dyka ner och leta efter glasögonen. Suck!

Jo, jag hittade dem…. (En till iPhonebild)

Efter att ha ätit frukost, klätt på oss och gått en sväng i Kinas trädgård där jag konstaterade att vindruvorna inte är mogna ännu började Per längta ut på sjön.

Flytvästar på!

Vi åkte ut till Rödlöga och på vägen såg vi den här fyren. Fin va?

Framme! Vi gick in mellan Enskär och Västerö.

Vi åkte i den söta kanalen som gör sig bättre i verkligheten än på bild…

När det var dags att svänga höger in mot Rödlöga var det uppenbart att någon eldade 🙂

Vilken sida tror ni kan tänkas vara bra att köra på?

Framme vid Rödlögas ångbåtsbrygga gick vi mot Rödlögaboden för att se om den möjligen var öppen.

Det var den inte, men det var fin utsikt ifrån den.

Vi gick tillbaks till bryggan och tog ett glas läsk i båten medan vi njöt av värmen.

Jag lurades av glassflaggan. Borde den inte plockas ner om man stängt för säsongen?

Vi tog en annan, men lika vacker, väg hem.

Det var nämligen dags för oss att förbereda inför kvällens kräftskiva.

Tre kilo färska kräftor avbildade av iPhone. MUMS!

På kvällen fick vi besök av min syster, hennes man och ett barn. (De andra barnen gillar nog inte kräftor.) De tvingades på varsin hatt och hakklapp. Är det kräftskiva så är det!

Vi hade också fått besök av Marcus! Även han tvingades på det vackra hakklapp/hatt-setet.

Hela kvällen satt vi sedan ute och fyllde magarna med allehanda gott. Oj, så smarrigt! Det är inte lätt att fotografera med kräftspadiga händer, så ni får föreställa er resten av kvällen. Slurp!!

Alla bröderna

Igår vaknade jag alltså till ett hus fullt av släktingar. Vi hade lyckats få in en person på varje ledig yta som var, eller kunde låtsas vara, en säng. Det heter ju att ”Finns det hjärterum så finns det stjärterum” och då är det bara att leta fram rumpyta så bäst man kan!

Poängen med besöket (Pers bror med familj) var att framåt eftermiddagen sammanstråla med övriga bröder och deras far. Vi tänkte dock hinna med lite annat innan dess, så direkt efter frukost drog avkommorna iväg i den ena bilen och föräldrarna i den andra. Nu skulle här shoppas!

Vi möttes upp på Gallerian efter att ha fått runda lite polisavspärrningar och sånt. Det var ju både Prideparad på gång. Dessutom skulle någon nazistdemonstration hållas och det krävde avspärrningar på alla håll och ledder. Framme i Gallerian fick till slut mina barns kusin ÄNTLIGEN gå in i butiken ”Hollister”, som än så länge bara finns i Stockholm.

Efter lyckad shopping där vi kom ut med mer än en shoppingpåse så åkte vi vidare till Söder och caféet Lasse i Parken. Det var något som Pernilla Wahlgren skrivit om på sin blogg och som min svägerska därför ville prova. Det visade sig vara ett lyckokast, för det var både mysigt och gott där!

När vi var mätta och glada åkte vi vidare. Vi åkte till vår favorit ”Handelsträdgård/Loppis/Antikbod”! Där hittade vi inte bara några fynd vad gäller möbler och köksprylar, utan även några ljuvliga människor som vi inte kan säga att vi har blodsband med, men som har gjort en plats för oss i sina hjärtan.

Innan det var dags för släktträffen tog vi oss också tid att stanna upp en stund hos de som inte längre finns med oss.

Sen började det!

Vadå ? Undrar ni säkert. Jag menar tjattret och oväsendet som oundvikligen uppstår när fem bröder med familjer samlas under ett ”tak”. (Vi satt utomhus, men ni fattar vad jag menar).

Ni förstår ju att jag hade många bilder i kameran (500 st), men jag ska skona er och låter er därför bara se ett fåtal små ”klipp” från det jag kallar Hertzröran:

Femkamp