Etikett: Relatives

Blomster och småflickor

Idag har jag varit utomhus en hel del. Vädret gör ju att man inte kan sitta inomhus och varför skulle man?

Jag har inte så mycket möbler på altanen ännu, men Emma och jag satt där ute på förmiddagen och mös och hade det hur gott som helst på de stolar som vi har där ute.

Vid lunchtid var det dags för mig att åka hemifrån för att ta mig in till stan. Utanför dörren fångade den här lilla saken min uppmärksamhet. Jag satte mig på huk och drog fram kameran. Det visade sig vara med risk för livet som jag tog den här bilden för när jag reste mig upp hade jag en spindel på handen och det vara bara av ren tur som jag fortfarande äger en kamera för jag höll på att singla in den i skogen av ren skräck…

På Rörstrandsgatan klev jag in på en, för mig, helt ny salong. Frisörskan är dock inte ny för mig så jag var lugn 🙂

Jag har faktiskt tagit korten ni väntar på!

FÖRE (ofönat och därför lockigt):

EFTER (frisörskefönat och därför rakt):

Ja, jag kapade bort femton centimeter i någon form av vårstädning. Jag har känt att håret varit FÖR långt ett bra tag så det här var dags!

Efter frisörbesöket åkte jag ut till Gustavshill handelsträdgård. Jag tror Woody trivdes bland blomstren…

Det gjorde jag i alla fall!!

Den här lilla tjejen var en av anledningarna till varför jag åkte till just den här blomsterlådan. Söt!!

Lilltjejen sprang runt och hade skoj medan jag och min syster Susanna fikade och kikade på blommor.

Jag bjöd faktiskt in mig till Susanna på en GOD kopp latte efter att jag betalt den söta lilla kruka med blommor som jag inte kunde låta bli att ta med mig hem. Susanna såg inte ut att ta illa upp!

Av någon anledning var jag inte klar med shoppandet så jag åkte vidare till IKEA i Barkarby. När vi köpte soffan häromdagen så fick vi ett presentkort med galet massa pengar på, så jag såg framför mig hur jag skulle hitta de illröda stolar jag vill ha till landet och hur jag plockade på mig dukar och tallriksunderlägg, glas och blomkrukor och att kalaset inte ens skulle svida i plånboken.

Besviken. Mycket besviken kom jag ut ur IKEA utan att ha så mycket som en servettförpackning med mig. Jag trodde inte mina ögon och gick faktiskt in igen. Ett helt varv till gick jag. Jag såg verkligen till att öppna ögonen och fundera på om det inte fanns något litet gömt någonstans som jag kunde få med mig hem, men ICKE. Besvikelsen spred sig ända till min facebookstatus och då blev jag påmind av Carina att jag inte skulle glömma bort att skanna av parkeringsplatsen. Bra tips!

Jag hittade nummer 018!! (017 hade jag hittat på väg hem från Färentuna) Det blev ett lyckat besök till det blågula-shoppingparadiset till slut 🙂

En dag med syskonbarnen

Jag gick och la mig före halv elva igår. Det var delvis pga. trötthet, men delvis pga. att jag verkligen ville vakna tidigt på morgonen idag. Jag ville inte missa förmiddagen med min systers familj. De skulle åka hem vid lunch så jag var uppe med tuppen!!

Vi har egentligen inte gjort någonting alls idag. I alla fall inte om man tänker att man ska skriva om det. Vi har varit utomhus. Punkt. Underbart!!!

Vi började med en tidig morgonpromenad med familjen Pettersson. Alla som har hela gummistövlar springer ut i vattnet. Alla andra står kvar på land. (Ja, mina nya stövlar är redan trasiga….)

Tilda hittade en liten liten bit kvarglömd is.

Hon hittade även en hel slänt med tussilago som jag hade missat helt.

Hon plockade en liten fin bukett.

Vi gick längs med stranden. För lilla Noah är det riktigt spännande. Stenarna säger ju ”plums” när man kastar i dem i vattnet.

För oss andra är det mest vackert och rofyllt.

Eller hur?

Noah är ett perfekt sällskap. Han tar nämligen tid på sig och letar sten, plumsar och undersöker allt i sin väg. Jag hinner fotografera hur mycket som helst. Jag gillar Noah.

Syskon.

Det gör inte ont att gå längs med stranden en dag som denna.

Blommorna släpper hon inte.

Min galnaste syster. Susanna! (Fin mössa också)

Isflaket krymper lite varje dag, men ligger still.

Jag skulle kunna bo här 🙂

Daniel och Noah plumsar. Nu med kottar. Vi vill inte ha sten på sandbotten vid bryggan!

Utsikten från bänken vid bryggan går inte av för hackor.

Väl hemma igen invigdes sandlådan och boulebanebänken.

Med elvafärjan kom nästa syskonfamilj och den minsta familjemedlemmen Maja var lite nyvaken och vaknade till hos faster Susanna.

Storebror Alexander var det fullt ös på.

Jag är vaken nu.

Nästa gång jag gick ut så hittade jag denna. Vintergäck?

Maja verkar gilla att stå i bakluckan och byta om till varmare och vattentåligare kläder.

Ja, jag tror det. Ingen sur min här.

Då var vi tillbaks på bryggan.
(Jag sa ju att vi mest var utomhus idag 🙂 )

Alexander tar pappa Henrik ut på promenad.

Frida och jag myser på bastualtanen.

Alexander

Man KAN ligga på bryggan om man vill!

Det här blir sista bilden på havet idag!
Nu går vi längs med den lilla skogsstigen hemåt igen…

Det är inte bara syrran som gör tokiga saker. Brorsan kan också!

Styrketräning/Skogspromenad.

Jorå, du kan ställa dig upp. Ta i!

Vackert par.

Det känns i min panna att jag inte varit inomhus så mycket. Det är en riktigt skön känsla. Vinden och solen har kanske gjort mig lite äldre, men mitt inre mår helt klart bra av slitaget. Om två veckor är jag tillbaks på Blidö igen så tills dess får jag klara mig utan bilder på havet. Tur jag kan skrolla igenom bloggen då och då om saknaden blir för stor!!

Puss på er!!

….och till sist så visar jag en film speciellt för er i norrland på lilla Maja, och självklart även en film på lilla Alexander.

Ekorren satt inte alls i granen!!!

Vilken dag jag har haft!!

Jag har verkligen njutit av att bara ”VARA”!
Gång på gång har jag återvänt till havet,
suttit på en sten eller brygga, fascinerats av att isen släppt 
och bara insupit omgivningarna, ljuden och ljuset.

På tal om ljuset –
Det har verkligen varierat idag. Det har varit jätteljust och soligt en lång stund för att sedan kastas om till att bli nästan helmulet, så efter en liten stund har solen kommit igen. Det syns nog på mina bilder från dagen att ljuset verkligen påverkar hur bilden blir!

Idag blev det många bilder och om ni inte är intresserade av vatten
så skrolla i alla fall ner till ekorren….  🙂

Här inne sitter jag just nu och har det skönt.
Vitsippan är vår oas!

Trots att jag sett Svartlögafjärden precis hur många gånger som helst utan is, så var det ändå otroligt konstigt att det inte låg is på vattnet när jag gick ner dit första gången idag. Islossningen skedde tydligen i förrgår och nu hittar man bara några små isflak här och där.

Jag gillar hur solen glittrar i horisonten

För en vecka sedan tog jag en bild här.
Då var det is på havet och allt kändes vinter.
Nu är det vatten så långt ögat ser och vi anar sommar.

Jag gillar ljuset i den här bilden.

Det skulle ha kunnat varit sommar…

Här är det så grunt och skyddat så att isen inte riktigt vill ge sig iväg.
Små flak stannar kvar och gottar sig i solen.

Jag tror att det här är min favoritbild från idag…

…men det kan vara den här också.

….eller…äsch, jag tycker om alla bilder!

Per kikar på isflaket som han precis släppt loss från bryggan.

Här sitter jag och njuter i fulla drag.

Det är inte så där jättetorrt och fint överallt. Tur jag har stövlar!

Utanför pappas och Kinas tomt hittade jag de här små vårbevisen!

Inne på deras tomt hittade jag den här blomman som förra helgen bara var en liten liten knopp. Kommer ni ihåg blomman med alla regndropparna på? Det går fort i naturen!

Även inomhus hittade jag blommor.

Sen var det då den här ekorren….

Pappa och Kina har ett björkris med påskvippor stående utanför sin ytterdörr. De har märkt att de med tiden fått färre och färre färgglada vippor. Idag fick vi veta varför.

Den här lilla ekorren går och hämtar dem i riset, tussar ihop dem till en boll och gräver sen ner dem i Kinas tulpankruka på altanen. Varför?? Ska inte den sitta i en gran?!

Idag när jag satt och utforskade min nya iPhone4:a så var jag ju tvungen att testa kamerorna. Den här kameran är riktad mot mig.

Den här kameran är riktad från mig.
Bra bild för att vara tagen med en telefon va???

Telefonen fick även visa på att Kina bakar morotskaka.
Här är det själva toppingen som blandas ihop.

Vi är mycket bortskämda och fick även idag en mycket god kaffe latte hemma hos Pappa och Kina. Här sitter pappa och jag och väntar på att få bli serverade. 🙂

När jag gick hem till Vitsippan igen, så funderade jag på om jag någonsin kommer våga gå hem till grannen och be honom flytta på den iögonfallande färgglada och otroligt fula boj som legat på hans tomt i många år. Den är inte direkt snygg…

Stormen har satt sina spår här ute. Vi har fått plocka många grenar och kvistar på tomten idag. Jag visste inte riktigt vad som mer blåst bort, så jag tog mig en tur till båten. Jodå, den fanns kvar. Nu är det inte långt kvar innan den ska börja putsas och bli fin för sjösättning!!

Den här vyn möttes jag av när jag för andra gången gick ner till havet.

Glitterhorisont.

Här satt jag en lång stund och bara lyssnade…

Första maj känns väldigt nära helt plötsligt..
Av tradition tar jag alltid mitt första dopp för året den dagen.
Vid den där bryggan!

Här står grillen och väntar på sommar, sommar, sommar!!

Där ser ni Vitsippan.

När jag kom upp från bryggan hittade jag Per i den här positionen. Det såg inte så dumt ut så jag gjorde honom sällskap efter att jag lagat till en enkel lunch åt oss båda. Vi satt där en lång lång stund och ”var i kroppen”. Vi tillät inte några andra tankar och känslor än ”NU”. När vi satt där och var i nuet så såg vi att vi fått fåglar i våra holkar!!

Man ska fira så ofta som möjligt! Idag firar vi att våren är här.

Det har mina bilder bevisat!!

Oväntad fredag

Det blir inte alltid som man tänkt sig!
Ibland blir det bättre också! 🙂

…fast inte just idag!

Min plan var att dra hemifrån tidigt idag för att hinna till Norrtälje innan affärerna stängde, men jag var ”tvungen” att få igång min iPhone4:a som jag äntligen hade fått nytt simkort till. Det tog lite tid att växla från 3:an och när jag var klar ringde en av mina kollegor och behövde hjälp med sin bokslutsberedskap. Detta eftersom hon själv satt på en buss på väg hem. Självklart satte jag mig då och hjälpte till. Hon hade gjort detsamma för mig om jag haft beredskapen. När vi sen skulle iväg så insåg vi att vi aldrig skulle hinna i tid för att stödköpa det vinglas som jag diskade sönder för några helger sen. Det blir inte alltid som man har tänkt sig, men som tur är så har jag fler vinglas. 🙂

Väl i Norrtälje träffade jag den här lilla plutten. Visst är han cool i sina nya solglasögon? Han tyckte i alla fall det och var stolt som en tupp. Jag är benägen att hålla med honom! Alexander är en tuffing!

Han är en goding också!!

Eftersom jag träffade Alexander så förstår ni kanske att jag var hemma hos min bror och hans fru (paret till vänster) och hans familj. Vi fick god mat och supergott vin samt träffa min brors barndomsvän som på något sätt blivit hela vår familjs kompis. Med sig hade han sin nya flickvän och henne försökte jag grilla så gott jag kunde. Frågan ”och vad gör du för nåt?” är verkligen lätt att ta till och jag kämpade hårt med att INTE ställa den frågan. Till slut kom den dock ändå…

Precis när maten var uppäten och vi skulle sätta oss i vardagsrummet så tänkte jag att jag skulle kolla telefonen….och där fanns såklart ett missat samtal från min kollega igen! Ajdå, jag ringde upp henne direkt och då visade det sig att hon hade strömavbrott och att det inte var den mest lämpliga tidpunkten för att inte ha tillgång till systemen…. Jag loggade därför på och tillsammans (jag vid datorn och hon i telefonen) så försökte vi lösa de problem som ramlat in i detta hemska boksluts slutskede. Det löste sig till slut och då var det dags att åka hem. Enligt Per så hade de andra en mycket trevlig kväll. Jag har nu startat om fredagen och låtsas att den börjar om nu. Vi har en sprakande brasa, ett glas vin i handen och nu letar vi efter något att kika på i dumburken. Det blir en bra fredag ändå! Det blev bara inte som jag tänkt mig. 

Nu tänker jag logga av och köra fredagskväll!!
Imorgon hoppas jag verkligen på sol!!
Sol och mera sol.
Är inte det dags??

Gråmulen dag i skärgården

Grått är bra ibland!

Vintern har börjat ge med sig och det märks verkligen på svartlögafjärdens is. Jag har inte satt min fot på den idag och om jag hade gjort det, så tror jag inte att den hade hållit för min tyngd. På ett sätt är det sorgligt att den ger med sig eftersom den är såååå vacker, men på alla andra sätt är det otroligt skönt. Jag behöver sol och värme nu. Det har snöat sen november! Det är FEM månader av vitt. Nu behöver vi grönt, blått, rött och gult!!

Tänk om isen kunde släppa nu och ge plats för våren!! Hade solen visat sig idag så hade nog processen gått fortare. Idag har vi istället fått njuta av en jämngrå tung och tyst skärgård…

Här är bilder från min morgonpromenad:

Efter promenaden hittade jag min syster, svåger och systerson utanför Pappa och Kinas hus. Jag gick ner i källartrappan och tog den här bilden på Anton som inte riktigt förstod vad jag gjorde…

När Anton stod och tittade på när hans pappa David tvättade bilen så smög jag mig fram för att ta en bild, men han hann se mig…

Min bil skulle också behöva få sig en genomgång…

På pappas och Kinas tomt sticker några vårtecken upp ur jorden.

 Det ser så kallt ut!!

Idag är Kinas växthus och odlingsbäddar tomma men om några månader kommer vi nog att kunna få smaka på mycket gott därifrån. Tomater av många olika sorter? Gurkor? Vindruvor? Sallad? Potatis? Rabarber? Örter? Ja, så brukar det bli…

Sandlådan är snart redo för besök…

..fast än så länge leker Anton hellre med bilarna inomhus.

Rätt vad det var blev jag och Per bjudna på nybakta muffins och kaffe. Jag var MYCKET sugen, men lyckades hålla mig till drycken.

Till kaffet bjöd pappa på ett bubblande skratt…

…och så berättade han om veckan som gått.

Min syster Anna lyssnar.

Kina gillar inte att fotograferas, men här skrattar hon gott åt att Per nästan tacklar mig av stolen! Jag tror det är därför tavlan till höger om Kinas huvud är suddig….

Efter kaffet gick jag ut och fortsatte min kamp mot ”ishögen” på altanen. När det börjar bli lite varmare på vårkanten åker nämligen all snö på taket ner på altenen. Det låter otroligt mycket och snön bildar snabbt en stenhård ishög. Den är nästan omöjlig att få bort. Jag ger mig dock inte i första taget. Det är ju bara ”nästan” omöjligt!!

 Senare på dagen mötte jag pappa och Alexander ute på promenad. De hade varit nere vid bryggan och rekat lite. Haft ett grabbsnack antar jag…
 

Alexanders närvaro gjorde att jag gissade att det fanns fler släktingar på plats. Efter lite letande så hittade jag min lillebror Henrik!

I soffan bredvid satt också hans fru, min svägerska, Frida och läste sagor.

Lillasyster Maja vaknade och jag var inte sen att springa ner på undervåningen och plocka upp henne ur spjälsängen. Hon är underbart go. Här sitter hon hos sin mamma och myser.

När pappa skulle åka iväg till kyrkan för att ringa helgsmålsringning så ville Alexander såklart vinka ”hejdå”. Han blev överlycklig när hans farfar vinkade tillbaka 🙂

Per och jag behövde inte laga någon mat ikväll. Kina bjöd istället på en riktigt god middag hemma i grannhuset. Maja, som varit lite kinkig med maten, åt massor av mat så det var det bästa beviset på att det var riktigt gott! Här tackar hon för maten.

 

Nu är vi mätta och belåtna, trötta och färdiga med dagen.
Vi har tänt levande ljus, hällt upp varsitt glas tjockvin.
Nu när vår dag alldeles snart kommer till sitt slut
så konstaterar vi att en grå dag kan vara riktigt bra!!

Marcus 19 år!!!

Idag fyller Marcus NITTON år!

Det är galet hur fort tiden rusar iväg. Mitt och Pers jobb som föräldrar är snart över, vad gäller den delen, där man faktiskt måste ta hand om avkomman man satt till världen. Det är en klart underlig känsla eftersom vänner runt omkring oss har småbarn som inte ens fyllt ett år.

Hela den här dagen har handlat om Marcus. SÅKLART!! Jag tänkte skriva att hela tjocka släkten var här på kalas, men det är inte helt sant. Det var faktiskt riktigt många som inte kom. Det var tråkigt, men samtidigt var det tur eftersom vi bara har 106,6 kvadrat att erbjuda som kalasutrymme 🙂

Innan alla kom fick jag skotta snö. Det kändes faktiskt helt fel med tanke på årstid och värmen i solen.

Först på plats var familjen Pettersson. Daniel skulle iväg och jobba så han stannade bara ett kort tag. Lilltjejen hade prinsessklänning dagen till ära. Lillkillen ville inte vara med på bild.

Min systers minsta ställda upp på bild och jag blev glad för det var några som undvek mig idag 🙂

Den här killen t.ex, fast hans mamma lyckades fånga honom på den här bilden!

Jag och en syster…

Jag och en annan syster…

Det var länge sedan jag träffade den här svågern och jag passade på att njuta lite extra. Hans familj stannade också längst idag, så vi hann umgås lite lite mer när de ändå var här.

Pappa, Kina och Annas familj väntar på mat.

Per kämpar på med matlagning och telefonprat. Födelsedagsbarnet njuter av uppmärksamheten från kusiner och en av morbröderna.

Några gäster underhöll sig själva i vardagsrummet. Bra folk reder sig, precis som såsen, själv!

Idag serverades en benfri kotlett, med ugnsbakad potatis, kokt broccoli, citronmarinerad broccoli, sallad, körsbärstomatsås och bearnaisesås.

Till efterrätt hade Marcus valt en chokladmoussetårta, bullar och chokladbollar.

NITTONÅRINGEN!!!

När man är arton personer i ett litet hus så blir det lätt varmt. Den ena balkongdörren stod därför öppen och solens varma strålar lockade ut oss i luften. VÅR!!!

En del av oss satt dock inomhus och babblade. Vi är bra på det!

Idag var det inte bara Marcus som fick presenter. Jag fick faktiskt två buketter med tulpaner. Här är den ena!

När alla gästerna hade åkt hem tog jag och Per oss till ICA Maxi i Häggvik och köpte sju filmer. Vi ska nog klara av att underhålla oss nu i kväll medan Marcus är ute med sina polare och firar sin födelsedag och Emma är i Norrviken med sina kompisar och firar en helt annan födelsedag. Antalet filmer är kanske galet högt, men då kanske det passar perfekt till mig??

BLIDÖ

 Idag måste jag varna känsliga läsare. Idag visar jag väldigt många barn på bild. Det kan bli otroligt tråkigt för vissa av er. Det kan å andra sidan blir riktigt roligt och kärleksfyllt för några av er. Idag visar jag dessutom läskigt gott lammkött under själva styckningsprocessen eller som andra kanske ser det, läskigt dött djur som man äcklas av. Ni väljer alltså själva om ni rullar neråt eller inte…

Min dag har varit GRYMT bra, men även GRYMT jobbig. Jag har verkligen känt av det där vinet från igår. Det måste ha varit riktigt dåligt 🙂

 ♪♫•*¨*•.¸¸❤¸¸.•*¨*•♫♪

I morse gick vi över till pappa och Kina medan vi väntade på att vårt besök skulle anlända. Där möttes jag av mitt fadderbarn Maja!!

Vi kramades, lekte och mös.

Pussunge!

Storebror Alexander hade hittat fina glittrande stjärnor och de gladde honom under säkert en timme. Här ser ni dem i den lilla lilla burken i hans hand.

Full av energi.

Bus med farfar.

Gos med farfar.

Självklart fick även Maja lite gos.

Dagens pedagogik bestod av fågelbok med tillhörande kvitter.

När våra gäster Susanna, Daniel, Tilda och Noah kom så gick vi direkt ut och promenerade. Det var ju så GALET SOLIGT!! Man kunde verkligen känna hur solen värmde oss.

Mjukt, men Vass.

Tilda på väg ut på isen.

Per har redan hunnit dit.

Susanna och Tilda.
Ja, och så isen och solen förstås!!

Daniel och Noah.

Mina nyinköpta gummistövlar funkade perfekt idag när snön sakta smälte i solskenet.

Mina ögon tårades verkligen i det starka ljuset…

…och sen av skräck när jag såg det döda lammet på köksbordet hos Pappa och Kina. 🙂 Henrik och Frida hade köpt ett lamm och Henrik höll på att stycka det när vi kom in.

Syskon. Susanna hjälper Henrik att dra upp brallorna på en mer ”anständig” nivå.

Kina ger experttips. Det är många olika delar som ska styckas på rätt sätt.

Syskonen Mia och Susanna.

Frida.

Gosig dotter.

Mys.

Noah sprang mellan karlarna/skidåkningen och tjejerna/babblet.

Söt.

Det gick framåt med styckningen och Henrik började drömma om framtida grillkvällar.

Det är aldrig för tidigt att börja använda en iPhone. Noah är 2½ år gammal och behärskar den perfekt. Jag är verkligen imponerad.

Idag spelade vi Yatzy och Daniel åkte på att räkna.

Tyvärr vann han också…

Eftermiddagen och kvällen har vi sedan spenderat ömsom hos oss och ömsom hos pappa och Kina. Vi har ätit och vi har druckit, vi har pratat och vi har skrattat. Nu ser vi fram mot Melodifestivalen och kvällens underhållning. Tilda är mycket spänd. Vem ska vinna??

Tulpanyra!

HEJ!!

Kommer ni ihåg att jag igår nämnde att Susannas granne hade värsta grymma belysningen á la överdrivet amerikanskt? Jag var ju bara tvungen att visa er hur otroligt ballt eller hur otroligt osmakligt det faktiskt ser ut, så jag och Susanna gick ut i mörkret och tog lite bilder. På fötterna satte jag dessa söta stövlar som syrran lånade ut till mig. Vill ha!!

Här är en bild från granntomten….

Vad ska man säga? ”Vill inte ha?!”
Det är så sjukt hemskt att det blir roligt!

…men det var igår det!!

Idag vaknade jag av att någon bakade i köket. Det var inget dumt sätt att vakna på. Så borde man alltid få vakna! Susanna hade gjort iordning frukost åt oss alla och vi fick en superhärlig start på dagen. När vi var mätta och belåtna tog vi en tur till ”Gustavshill”, en handelsträdgård med inredningsprylar och ett kafé. Jättemysigt ställe!

Noah fascinerades (precis som jag några minuter tidigare) av fiskarna i dammen.

Lekhörnan fick också lite uppmärksamhet!

Själv så önskade jag att jag hade några fönsterbrädor (som vanligt folk har) så jag kunde ha köpt några såna här S:t Paulior. De är så ”våriga”. Tyvärr har vi bara en fönsterbräda och den är dold av kökssoffans rygg….

(övriga ljusinsläpp är i form av glasdörrar och såna har inte några fönsterbrädor)

Noah var på gott humör och pussade sin söta mor. SMACK!
(Jag fick ingen puss, men jag är inte lika söt heller.)

Jag köpte en kruka, lite bordsdekoration och fyrtio tulpaner
och som tack så fick jag de här trettio tulpaner av kassörskan.
Tack för det!

De här är hälften av de jag köpte. De andra är hemma hos Susanna.

Vi är lite trötta idag. Vi har mest suttit och degat i soffan sen vi kom hem. Lite annat har vi väl i och för sig gjort. Per tog t.ex. ner utomhusljusslingorna för att slippa grannarnas eventuella klagomål och jag dammade och dammsög, tvättade och plockade iordning så det blev mysigt här hemma. Melodifestivalen börjar ju snart och då ska man mysa. Vi är nästan redo för det. Ljusen är tända och glasen är framtagna. Det ska nog blandas någon dip och skalas några morötter, men sen så är det bara att köra igång schlagern. Jag har ingen aning om vilka som är med och tävlar i år, vilket är lite scary och mycket ovant. Av någon anledning tror jag dock att jag kommer att överleva….

Låt bästa man eller kvinna vinna
och hoppas att lamporna ovanför scenen hänger där de ska!

Färingsö…

Det är galet härligt att få vara hos sin lillasyster och hennes man (en av mina favoriter) och bara bli omhändertagen!!

Det har jag märkt för jag sitter ute på en liten eller stor kobbe (jag har ingen aning om storleken) som heter Färingsö. För mig känns det ungefär som Ekerö, men tydligen är det stor skillnad för de som bor här ute 🙂

En grej som jag SÅ JÄTTEGÄRNA hade velat visa er är att Susanna och Daniel (så heter min syster och svåger) bor granne med en amerikan. Jag har inga bevis för att han är därifrån, men om man nu har så där galet mycket belysning i sin trädgård så måste man nog vara från ”over there”. Jag hoppas nästan på att vi kan ta oss dit senare ikväll så att ni kan få se imorgon. Vi får se om jag lyckas få till en bild. Jag hoppas SÅÅÅÅ att jag får det!!

När man är gäst så här som vi är ikväll så ska man ha med sig någonting. I alla fall om man inte är gäst i huset så himla ofta. Det är inte vi. Inte för att de inte bjuder in oss, utan för att vi inte så där jätteofta tar oss ända ut i ingentinget! Vi tog därför med oss en flaska riktigt tjockt rödvin till värdparet. Till oss alla tog vi med oss en riktigt god flaska champagne. Den njöt vi av tillsammans med goda oliver och lufttorkad fläskkarré, Coppa!!

Här ute i mörkret har vi just ätit en jättegod middag som tydligen fungerade både som ISO-dietsmat och som viktväktarmat. Supergod kyckling med tillbehör! Jag är mätt och glad och har jag tur så får jag snart en kopp kaffe!!

Ha en skön kväll, för det är så jag tror min kväll blir. Det vankas mer gott vin och härligt sällskap och dessutom så tror jag att det blir lite Let’s Dance med deras äldsta dotter. Hur kan det bli annat än perfekt!!

Nu måste jag rusa. Vi har nämligen trevligt här!! PUSS!

Goa grejjer!

Poff!

Pys!

Till och med barnen fick. Eller??

Underbar svåger!

Min kära make!

Hmm….jo, det är min syster! 🙂

Daniel försöker ignorera fotografen!

Mums!

Paret Hertz på vift!

Min systerson Noah är smart pusselfixare.

Min systerdotter Tilda är söt dockmamma.

Systrami!

Noah!!

Tilda!!

Syskon är bra grejjer!

Goddagens!

Idag har jag läst en bok. Från början till slut.
Det är SÅ skönt när jag några få gånger om året hittar lugnet och bara ”är”.
Det började med att jag vaknade i tid eftersom jag gick och la mig i tid.
Det gjorde inte resten av familjen så jag började läsa i väntan på frukost.
När frukosten väl var uppäten så hade jag redan fastnat i boken och nu är den slut.

Visst hann jag dammsuga och tvätta lite, men i det stora hela hände ingenting.

Ända tills jag fick de här vackra blommorna!!

Av de här fina människorna!!

Jag fick alltså besök av min lillasyster, min svåger och ett av mina syskonbarn!
De ville ge mig en blomma och säga grattis!
GULLE DEM!

Jag insåg, precis som jag gör när jag träffar mina syskon, att jag träffar dem för sällan en och en. När vi ses är vi oftast ”för många” i lokalen för att kunna höra vad som sägs, om ni förstår vad jag menar. När man ses på tu man hand lyckas man faktiskt ha en konversation. Jag saknar att träffa mina syskon. Jag borde prioritera in det i kalendern för år 2011.

Tack för blommorna och pratstunden kära C & C!