Etikett: Relatives

En dag på havet med kajakist från utlandet

Min kusin bor i England. Han kommer till Sverige då och då för att åka ut i skärgården. I en kajak. Redan där låter det lite väl hurtigt för mig, men när jag lägger till att han i år paddlar ut helt ensam, så är det ett faktum: Min kusin är inte riktigt som han ska. Han är Eric! 🙂 Han är faktiskt superbra (bara inte som jag är)!

Jag har turen att vara hans kusin och därför fick jag och Per idag åka ut och ”förgylla” hans dag. Vi möttes upp söder om …..jag säger Möja, så vet ni ungefär var vi var. Vi åt en härlig lunch i vår båt Bubbel och sen fortsatte han paddla mot Sandhamn. Vi tog motorkraften till hjälp och drog också dit. Där tankade vi och väntade in Eric. Sen tog vi en kopp kaffe och en glass innan vi till slut drog hem igen (via sälarna) till Blidö.

Hemma vid bryggan fortsatte myset med att jag hoppade i plurret och kunde inse att DET ÄR SOMMAR ÄNNU!!! Det var så varmt och skönt att jag tvingade Per att ta sig ett dopp också. Som vanligt gnällde han lite första minuterna, men sen njöt även han! När vi kom upp till huset belönade vi oss dessutom med några löjromskrustader!

Nu på kvällen kom Marcus ut till ön, så jag måste säga att det här är en riktigt bra lördag!!

 
Långt ut till havs finns inte så många kobbar…


När vi väntade in Eric tog jag en liten tur runt på ön.


Kajaken är ihopfällbar och går ner i en väska. Det går framåt med uppfinningarna…


Efter lunchen bar det iväg mot Sandhamn.


Hit har jag velat åka eftersom ALLA andra varit här, utom jag. Idag är jag inte längre utanför. I have been to Sandhamn!


Vi hittade en brygga som inte var full av båtar. Bryggvärden informerade oss om att det inte var något bra ställe att ligga eftersom det snart skulle blåsa upp och då skulle det här vara en mycket utsatt brygga. Vi tittade ut över havet och kände att vi nog kunde våga oss på att ligga kvar en liten stund. Inte en våg så långt ögat nådde.


Medan vi väntade in min kusin tog vi oss en promenad längs med bryggan. Här ser vi Seglarhotellet.


En kaffe och en daimglass intogs medan vi såg hur folk gör när de lägger till. Även STORA båtar gör fel och idag fick åtminstone en stor miljonbåt en redig repa längs med skrovet…


Efter en hel dag i solen sökte vi faktiskt upp skuggan medan vi fikade.


Glad och nöjd begav vi oss sedan hemåt igen.


Fartbegränsningen gjorde att vi drev upp en del vågor…


När vi sen kom ut på öppet hav igen blev Per glad att få dra på litegrann.


Vid ”sälgrundet” stannade han dock till så att jag fick njuta lite av sälljuden.


Jag gillar sälar.


Nybadad.


Löjrom. Gott!

småsaker från mitt liv

Ibland hinner jag inte skriva allt som jag vill skriva. Dagarna och timmarna rusar liksom bara iväg och jag prioriterar nu förtiden att sova när det är natt. (Inte som förr, när jag gärna nallade på nattens sömntimmar till förmån för något annat.) Jag har därför en del grejer som jag vill ta upp med er idag. Inget stort, men några småsaker…

Regplåtsjakten – ni minns den va? Min lite fåniga lek där jag letar efter regplåtar på bilar i nummerordning från 001 ända upp till 999. Jag började leta nummer för läääänge sen och före sommaren var jag väl på nummer 130 eller nåt sånt. På Blidö ser man inte så himla många bilar så somrarna är alltid lite tröga, men den här sommaren var ju löjligt långsam. När jag började jobba efter semestern letade jag efter nummer 133 och det hade jag gjort i en månad eller nåt sånt. Nu har det dock rasslat till ordentligt och jag har sett massvis av regplåtar i RÄTT ordning. Nu letar jag därför efter nummer 145 och jag är jätteglad för att jag kommer lite lite närmare Per för varje dag som går. Sist j ag pratade om det här med honom så letade han efter 167. Han ligger alltså långt före, men om jag kämpar på så kanske jag kan komma ifatt igen. Vem vet?

Släktträffar – det har varit en del såna i det sista för mig. Igår var det dags igen när jag åkte till Norrtälje för att träffa min kusin, min moster och min morbror. De har bott i Thailand i nästan hela mitt liv, men har nu flyttat till England. Under några veckor har de varit i Sverige och igår var det alltså dags för mig och min mamma att träffa dem hemma hos hos min lillasyster Anna och hennes man David. Anna och David har många odlingar på tomten och ännu mer på en kolonilott i närheten av deras hus. De hade skördat en del av allt de odlat och därför ser ni mina släktingar med varsin ätbar ”sak” i handen. Min kusin Eric tyckte det var en perfekt attiralj att smycka bilden med, och jag höll med 🙂

(Jag ser potatis, vitlök, purjolök, rabarber och morötter.)

Jobb jobb å jobb – det är mycket på jobbet så här efter semestern, men mest är det nog på grund av att man varje år ska göra budget för nästkommande år. Jag jobbar och sliter därför mest hela tiden och känner i kroppen hur stel jag blir av stillasittandet. Det är nog dags att ta sig iväg till det där gymet som jag nog faktiskt är medlem i…

Å så är det ju en helt vanlig tisdag och då måste det ju bli trerätters middag. Eller hur? Det är i alla fall så min man jobbar… Hittills har jag fått två av dem. Gott!!!

20120814-210305.jpg

Alla bröderna

Igår vaknade jag alltså till ett hus fullt av släktingar. Vi hade lyckats få in en person på varje ledig yta som var, eller kunde låtsas vara, en säng. Det heter ju att ”Finns det hjärterum så finns det stjärterum” och då är det bara att leta fram rumpyta så bäst man kan!

Poängen med besöket (Pers bror med familj) var att framåt eftermiddagen sammanstråla med övriga bröder och deras far. Vi tänkte dock hinna med lite annat innan dess, så direkt efter frukost drog avkommorna iväg i den ena bilen och föräldrarna i den andra. Nu skulle här shoppas!

Vi möttes upp på Gallerian efter att ha fått runda lite polisavspärrningar och sånt. Det var ju både Prideparad på gång. Dessutom skulle någon nazistdemonstration hållas och det krävde avspärrningar på alla håll och ledder. Framme i Gallerian fick till slut mina barns kusin ÄNTLIGEN gå in i butiken ”Hollister”, som än så länge bara finns i Stockholm.

 

Efter lyckad shopping där vi kom ut med mer än en shoppingpåse så åkte vi vidare till Söder och caféet Lasse i Parken. Det var något som Pernilla Wahlgren skrivit om på sin blogg och som min svägerska därför ville prova. Det visade sig vara ett lyckokast, för det var både mysigt och gott där!

 

När vi var mätta och glada åkte vi vidare. Vi åkte till vår favorit ”Handelsträdgård/Loppis/Antikbod”! Där hittade vi inte bara några fynd vad gäller möbler och köksprylar, utan även några ljuvliga människor som vi inte kan säga att vi har blodsband med, men som har gjort en plats för oss i sina hjärtan.

 Innan det var dags för släktträffen tog vi oss också tid att stanna upp en stund hos de som inte längre finns med oss.

Sen började det!

Vadå ? Undrar ni säkert. Jag menar tjattret och oväsendet som oundvikligen uppstår när fem bröder med familjer samlas under ett ”tak”. (Vi satt utomhus, men ni fattar vad jag menar).

Ni förstår ju att jag hade många bilder i kameran (500 st), men jag ska skona er och låter er därför bara se ett fåtal små ”klipp” från det jag kallar Hertzröran:

Femkamp

Vyer

 

Umgänge

 

 

 

 Det årliga kaoset när vi ska ta bild på alla…

 

Vi hade en trevlig dag och kväll och tror att den årliga traditionen fortsätter några år till.

Fruntimmerveckansfirande

Idag har det varit lite mulet och vi har varit hemma och gjort lite nytta. Jag har alltså läst, fotat och firat namnsdagen Christina 🙂 Per har köpt virke, funderat på nästa möbelbygge och klyvt ved. I kameran fanns den här bilden som säkerligen inte ser ut som något för er som inte var där, men för mig är det en härlig våg som slår in mot sandstranden.

Nere vid stranden jobbade grannarna Janne och Anders med att gren för gren ta ner den döda furan som stått där i några år. Jag gillar att de tar hand om en gren i taget och pausar när det blir dags för hängmatta eller bastu.
 

Hemma hos Kina, dagens namnsdagsbarn CHRISTINA, så kunde man se de här blommorna. Jag undrar vad de heter? I verkligheten är de pyttesmå.

Och de här som jag t.o.m. kan namnet på!

Där fanns också den tama ekorren som vi faktiskt inte döpt ännu. Vad jag kan minnas kallar vi den bara för ”Ekorren” eller ”Kurre”. Det kanske är dags att ge den ett namn?

Vid lunch åkte vi till Blidö Wärdshus (Wärsan) för att äta mat. Vi ville ju fira Kinas namnsdag. Idag bjöd de på fiskgryta!

Pappa och Christina (Kina)

 

I morgon lovar väderapparna riktigt bra väder med nästan 30 dagar varmt. Per och jag har därför redan packat båtgrejerna och tänker bege oss ut på havet. Jippie!!!

I skärgården med svärfar

Vi visste att vi skulle få lite av östersjön över oss, men trots detta begav vi oss iväg ut på det blåsiga havet. Pers pappa och yngste bror är nämligen hemma i Sverige ett par veckor och just idag befann han sig på en kobbe söder om Möja. Det var alltså bara att sätta på sig det vattentäta skinnet och åka iväg! På vägen dit gick det ganska bra, men på vägen hem stänkte det rejält. Nu vet vi dock att 10-11 sekundmeter på Kanholmsfjärden inte är några problem för Bubbel.

Nu kör vi!
 

 
Resan gick bra och väl framme vid Pers farbrors och fasters skärgårdsparadis blev Bubbel väl omhändertagen nere i hamnen. När vi kommit upp till huset uppe på höjden fyrade jag av den här bilden och log. Bilden föreställer Pers farbror, Pers pappa och Per själv. Man kan se att de är släkt – de har exakt samma klädsel 🙂

 


Vi satt och mös i solen och försökte uppdatera oss om det senaste.
Pers lillebror sitter längst till vänster.


Utsikten från altanen går inte av för hackor!


Kanholmsfjärden breder ut sig rejält.


Pers yngste bror och hans far håller Per och hans matlagande faster sällskap inne i köket.


Här kan man ju tänka sig att äta sin frukost…


Nu är det lunch och Pers faster bjuder på härligt god laxsallad.
Detta serverat med bubbel i glasen ute i solen!
Gott!


Direkt efter lunch tackade vi för oss eftersom det blåste mer och mer ju längre dagen led. Den här gången sneddade vi in mellan Möja och Södermöja för att få lite lä en stund.


Resten av resan hade jag kameran undanstoppad i det vattentäta ”handskfacket” så den enda bild jag kan visa er är när vi kom ända upp till Finnhamn. Där var det hyfsat lugnt eftersom det är så mycket öar som läar där. Lugnt var det dock inte. Det syns kanske på segelbåtarnas segel?

Kalas!

Idag firade vi de här fem syskonbarnens födelsedagar i ett enda jättekalas:

Anton 5 år
Maja 3 år
Ida 9 år
Clara 13 år
Noah 4 år

Istället för att gå på fem kalas så fick vi alltså gå på ett superdupermegakalas.

Vi spenderade dagen i fullt kaos. Som vi brukar när familjen träffas! Här kommer bilderna!

Lillebror Henrik


Pappa och Kina


Syskonhögen


Inklusive mig!


Per och Daniel. Snygga killar enligt en av dem 🙂


Syster med dotter


Svägerskan Frida


Kalassolig lunch!


Den här killen tycker jag inte illa om.


En cool syrras tatuering!


Mor och Far


Japaninspirerade Hanna och hennes syster Clara


En av mina snygga svågrar


Svågerns brolla!


Nu blir det nästan krångligt eftersom det här är svågerns brollas fru 🙂


Tilda. Min brevkompis!


Födelsedagstårtasubstitut


Brorsan Henka med fadderbarnet Maja (hans dotter)


Noah 4 år!


FISKDAMMSDAGS!!


Alexander hoppas på fångst!


Alexander fick en tuta i fiskdammen!! Kolla vad den låter!!

Det var som vanligt en skön dag när släkten träffades, men OJ vad det låter när vi träffas 🙂


Efter kalaset kom syster Susanna och hennes familj på besök hos oss. Vi sitter nu och har det mysigt i mörkret.


Min alldeles supergalna syrra! Jag älskar henne! Å så är jag lite avundsjuk på att hon vågar….

Daniel Petterssons fru och hennes syskon

Idag var jag på ett kalas som hölls för FEM födelsedagsbarn. På det kalaset träffade jag fyra av mina syskon. Jag tvingade därför Per att fota oss. Det är den bilden ni ser här ovanför. Fin va? Vi står i åldersordning och tyvärr är jag äldst och därför överst. Att inlägget innehåller namnet Daniel Pettersson det är ett internt skämt. Han läser tydligen aldrig min text i blogginläggen utan ser bara på bilderna, men lovade att om rubriken var av intresse så kanske han skulle läsa…. Läste du Daniel??

Utnyttjande av gäst

Idag har vi utnyttjat gästerna till hårt kroppsarbete. Jag är ju trasig så jag såg på medan Per och Barbro klippte gräs och liade vass som värsta proffsen. Vår arbetsledare, Pers mamma Ing-Britt, höll koll från solstolen.

”Erlandssonstranden” (inte den vanliga stranden utan en strand där vattnet är extremt grunt och botten är sand) tas mer och mer över av den starkväxande vassen och eftersom väldigt få personer använder den här badplatsen så har pappa inte röjt den i år som han brukar. Idag tänkte vi att vi kunde ge oss på den och försöka ta tillbaks en liten plätt så vi kunde komma ner till vattnet. Vi kan lugnt säga att vi fick en ny respekt för pappa som gjort detta åt oss i alla år…. Jisses, vilket hårt jobb som krävs för att göra det här stället till den schyssta strand som farsan brukar göra.

Efter jobb, fika och sol tog vi en promenad längs med stranden…

…för att se hur det såg ut vid den vanliga badplatsen (vid bryggan) såg det idag ut så här. Här står vi på bryggan och längst bort, inne i viken till höger ligger den andra stranden.

Här står vi också på bryggan men nu siktar vi utåt Svartlögafjärden.

Här ser vi själva bryggan 🙂

Idag har vi haft allt från blixtar och dunder, regn och mulet till strålande solsken och bli himmel. Vädret är underligt! Idag har jag också gett upp och beställt ytterligare en läkartid. Den här semestern har min kropp totalt gett upp. Det är långt till toppformen.

Han satt faktiskt inte i granen!

Pappa och Kina får numera besök av en liten ekorre nästan varje gång de sätter sig på altanen. När jag fick höra om det så gick jag hem och hämtade min kamera inför fikat som snart skulle serveras. Jag behövde inte vänta länge innan han kom gående…

 

 

 

 

Efter fikat gick jag ut och letade efter några små strån att stoppa i utomhusvaserna. Jag hittade inte så mycket, men man tager vad man haver!

Det måste ju vara fint när man får besök! Idag kom nämligen Pers mamma Ing-britt och hans faster Barbro. Nu sitter vi och lyssnar/tittar på Lotta på Liseberg. I alla fall när det finns ström…

…som traditionen kräver…

Förra året spenderade vi den här dagen (midsommardagen) tillsammans med våra avkommor på Blidö Wärdshus. I år var vi där igen. Vi har alltså startat en tradition! Den här gången var ynglingarna som vi hade som sällskap dock ej våra barn, utan min bror och min svägerska. Kul var det dock PRECIS som förra året. Eller som vi vill uttrycka det ”Vem f-n är Arne???”. Ett väldigt internt skämt, men ett väldigt roligt sådant!!

Kvällen började med varsitt riktigt gott tjockvin hemma i vitsippan.

Sen var det dags att cykla iväg på den här TJUGONIOåriga cykeln….

…låsa ihop den med de tre andra färdmedlen…

…och beställa något gott i baren!

Som sällskap hade jag min äkta make..

…svägerska och minsta bror.

Under kvällen blev det mer och mer folk, mörkare och mörkare utomhus och fler och fler drinkar på bordet. Det var dock bara en som var till mig…

Bandet ”T for 2” spelade hela kvällen, precis som förra året.

Vi hade riktigt trevligt under kvällen. Detta fast det endast fanns två bord med Blidöfolk. Det ena var vårt. Det andra var Annikas. Några originalBlidöbor hade i och för sig inga bord utan körde stående partaj. (Micke hälsar så gott till Pappa och Kina). Likheten med Sandhamns stekarpartaj var ändå alltför påtagligt och därför tog vi oss hemåt redan vid halv ett-tiden….

Hemma bjöds vi på extremt god och vällagad ”nattamat” och efter någon timmes efterfestssnack så säger jag nu GODNATT! I morgon är det ju en helt ny dag!