Jag tittade på bilder och filmer från sommaren och kände att jag var tvungen att visa er den här en månad gamla filmen på några av mina favoritdjur!
Etikett: Säl
En tur med Pappa och Kina
I eftermiddag var det, som det varit de sista dagarna, nästan ingen vind alls. Vi bad dem därför att följa med oss på en tur ut med Bubbel. Vår båt. De följde med och vi åkte ut på havet. Vi åkte bort till där sälarna ”bor”, men hittade dem inte. De låg däremot på en annan grynna inte långt från där de brukar ligga. Vi njöt av deras sång och solen innan vi tuffade hemåt igen.
Jag säger som Börje Salming…
”Det är här jag har mina rötter, ska jag dö någonstans så ska jag dö här.”
Det tog lite tid, men till slut bestämde vi oss för att åka ut med båten en sväng. Vi åkte först till de två ställen där vi oftast träffar säl. Vi hade tur och fick lyssna på deras sång på båda ställena.
Jag fascineras alltid väldigt mycket av sälar. De sjunger och bråkar samtidigt. Är de glada eller är de arga? Jag vet inte, men jag älskar dem!
Man skulle kunna tro att det skulle räcka med en bild på sälarna, men jag har så svårt att välja så det blev många….
Vi brukar stänga av motorn och så driver vi förbi grynnan där de ligger och vilar sig. Så gjorde vi även idag. De tittar alltid väldigt nyfiken på oss, men vi är tysta och försöker att inte skrämma dem. Å så är vi inte så nära dem som det faktiskt ser ut på bilderna. Idag använde jag teleobjektiv.
Vi åkte sedan vidare till en annan grynna. Den är mycket mindre, så här brukar det oftast bara ligga en enda säl. Idag var de dock tre stycken som försökte ligga kvar trots vågorna som de snabbgående båtarna skapar.
Nu var vi ju inte bara på sjön för att titta på sälar. Nä, vi hade även med oss lunch och började kika efter en kobbe att lägga till vid. Vi var ganska sent ute, så de ”vanliga” öarna var upptagna och i ”motorbåtsvärlden” visar man hänsyn, så ligger någon redan vid en ö, så åker man vidare. Det är tvärtemot hur det fungerar i ”segelbåtsvärlden”. Där verkar en mast inne vid land innebära fritt fram för alla andra segelbåtar att också lägga till där. Jag antar att det har att göra med att man då vet att djupet räcker till för kölen.
Vi hamnade på en lite kobbe söder om Svartlöga där varken jag eller Per hade varit förut.
Oftast har vi med oss brassestolar och det brukar vara svårt att hitta ett ställe som är tillräckligt plant för att ställa den på. Idag hade vi inte haft det problemet. Om vi hade haft några stolar med oss 🙂
Ser ni Per i bilden nedan?
Börje Salming pratade i Sommar i P1 häromdagen. Han avslutade sitt program med orden ”Det är här jag har mina rötter, ska jag dö någonstans så ska jag dö här.” – Så känner jag för min skärgård!
Sval söndag
Idag var det riktigt fint väder och enligt SMHI skulle det inte blåsa så mycket som det gjorde igår. Vi gick ner till bryggan och såg det här…
Det var allt vi behövde se för att genast ge oss ut på havet.
Mitt ute på fjärden stannade vi till och bara andades. Jag önskar ni bara via bilden kunde känna hur havet luktar salt och frihet. Det är ljuvligt!
Ganska snabbt förändrades himlen. Det var inte mörkt, men det var ändå massvis med moln som drev in. Som tunna skyar eller hur man nu ska beskriva det..
Vackert det också på något sätt.
Det är väldigt högt vatten nu pga lågtrycket så våra favoritöar ser ut som helt andra öar. Den nedersta halvmetern saknas liksom. Mycket konstigt…
Vi åkte till ”sälgrynnan”, men insåg att den inte längre låg vid ytan utan var helt dold i vatten. Vi åkte därför vidare till nästa sältillhåll och där hittade vi några små sälar.
Vi kom inte så nära och sälarna lade sig aldrig på land, så deras små nyfikna huvuden var allt vi fick se idag.
De verkar lika nyfikna på oss som vi är på dem 🙂
Fast helt plötsligt gav de sig iväg!
Vi åkte vidare i den kalla vinden och kikade.
Vi gick inte iland någonstans eftersom vi inte hade några handskar. Jag tror att en längre båttur hade krävt det. Det är kallt på hösten! Vi åkte istället tillbaks till Blidö och tog en kopp kaffe hemma i Vitsippan.
Nu är vi hemma i stan igen. Det vankas Lasagne!