Idag vill jag använda min blogg till att säga: GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN!
Min kusin Stefan fyller 40 år! GRATTIS!
Mitt lilla fadderbarn Maja fyller 3 år! GRATTIS!
Mitt ännu mindre fadderbarn Mattis fyller 1 år! GRATTIS!
Tänk att ni alla tre fyller år på samma dag!!
Vi firade för ett tag sedan Maja tillsammans med några kusiner så idag åkte jag istället till Mattis och sa Grattis i verkligheten till honom! Så här såg det ut när vi firade hans allra första födelsedag i lekparken i Liljeholmen:
Firandet ägde rum i en lekpark med mysigt namn
När vi kom dit togs vi emot av Mattis som gungade för fullt.
Ganska snabbt visade han att han kan gå nu!
Dagen till ära hade Mattis kusin rest in från Värmland.
Det hade även hans faster gjort.
Kalasfirande kusin.
Mattis farbror sökte skugga i värmen
Mamma Thérèse fick öppna paketen eftersom
det är lite svårt när man bara är ett år gammal.
Pappa Peter fick också öppna paket.
Här bläddrar de i min present!
Mattis förstod nog inte riktigt vad som hände.
Presenter
Jag tog som vanligt bilder på ”en det ena”…
….”och en det andra”. Här får Mattis lite förstärkning!
Så han blev full av energi igen!
Lek med nytt tåg!
Farmor busar för fullt
Kom så går vi farmor!
Tårtdags!
Dags att blåsa!
Farfar får en kram!
Ett år gammal!
Tittut!
Min vän
Det är nog lite roligt med kalas!
Pappa P
Tar du kort på mig nu igen? Japp!!
Mormor Aivi tog med Mattis på promenad
Fina tjejer!
Familjen Stahl
Grattis på födelsedagen Mattis!
När vi kom hem från kalaset hade Marcus vaknat upp efter sin tågluff. Han kom hem igår, men var så sliten så att han knappt gick att prata med. Den sista tågresan pågick nämligen i 36 timmar om jag förstod det hela rätt. Ikväll fick vi ÄNTLIGEN höra allt om hur han haft det ute i Europa. Vi satt på balkongen och mös. Det var ju 27 grader varmt så vi behövde inte direkt frysa! Jag njöt lite extra av att se att jag har mer färg än vad han har. Det är inte många somrar som det varit så!
Jag gissar att många av er fått njuta av riktig sommarvärme idag. Det lät i alla fall så när man kikade på nyheterna. Vi hade 28 grader varmt och åkte därför ut med båten. Det är ju nästan outhärdligt att vara på land när det är så där varmt. Att vi dessutom blir som små barn till sjöss var ju anledning nog.
Eftersom Per gillar ”äventyr” så tog vi oss till en del av skärgården som för oss är helt outforskat. Vi gick till slut iland på Södra Ässkär där klipporna sluttade svagt ut i vattnet.
Fint, men svårbadat. Det är lätt att komma i, men hur kommer man upp igen?
Som förrätt bjöd vi på löjromsmunsbitar. Till det bjöd våra båtkompisar på champagne. Allt eftersom vi är värda det!
Det gjorde inte direkt ont för oss….
Jag hade med mig badleksaker och de kom till användning när killarna i kompisbåten började få tråkigt.
Det syns inte här, men oj vilket vattenkrig de satte igång. Syskon ni vet…
När kvällningen kom och molnen med den, så åkte vi hemåt igen. Vi har nu ätit en god grillmiddag och nu så här efter en dag ute i luften är jag faktiskt riktigt trött. Jag funderar på att gå och lägga mig redan. Kanske skulle läsa en bok?
PS. Jag löste badproblemet med att bada från båten. DS
Idag har vi haft SOL SOL SOL och lite mer SOL. Vi hade nästan gissat att det skulle bli så eftersom alla väderappar sagt just detta. Vi packade därför våra väskor med mat och dryck och medan jag åkte till doktorn så handlade Per lite grejer i affären. Detta självklart för att spara tid, för så fort jag var klar hos doktorn så drog vi ut på havet.
Idag bar kosan norrut. Detta eftersom vi tänkte äta lunch på Fejan (inte facebook, utan ÖN Fejan). De har en skärgårdskrog där och vi hade stämt träff med familjen Eriksson som börjar sin skärgårdssemester idag. De hann knappt landa ute på Vätö innan de hoppade i båten för att möta oss.
Det här är vår dag i bildform:
Vi åker norrut.
Framför oss är det fint väder, precis som det är bakom oss.
Såna här dagar kan man inte göra annat än att njuta!
Uppåt Mjölkö var vattnet mycket lugnt. Det kan inte ha blåst många sekundmeter.
Lysbojarna var det enda som bröt mot allt det blå…
Den här bilden ska jag ta fram i november när livet suger!
När vi kom upp till Fejan så tog vi en lov runt krogen och insåg att det var helt fullt vid bryggorna. Vi åkte som vanligt över till en ö tvärsöver vattnet från krogen (där man har fin utsikt över bryggorna) och satte oss i solen för att vänta in Erikssons.
Titta där kommer de ju! (Å där ser ni Fejan i bakgrunden också)
Hej! Våra båtkompisar!!
Sen satt vi där och skvallrade och kom ikapp med allt som hänt sen sist. Vi hade det hur bra som helst helt enkelt. (Ja, vi har med oss stolar ut till öarna. Det är vi för gamla för att inte göra 🙂 )
Endast Basse badade och för det ska han ha cred. 16 grader är för kallt för de flesta och den här sommaren även för mig eftersom doktorn sagt att höften inte får bli kall!
När det började kurra i magen drog vi över till Fejan för att äta lunch. Det var ett elände att få landa vid bryggan. Hamnkaptenen verkade helt klart föredra segelbåtar. Till slut fick vi i alla fall lägga fast en tamp i en annan båt och la oss utanför den, så till slut fick vi mat. Det var bara Basse som var snygg nog att få vara med på bild 🙂
Vid halv sex delade vi på oss. Erikssons åkte hemåt Vätö för att fira en födelsedag och vi åkte till Furusund för att tanka fullt i Bubbel. Vi vet att båtmackar är dyra, men jisses! Det är femtio öre dyrare här än vad det är på Högmarsö. Bara så ni vet…
Med fulla tankar drog vi sedan hemåt Blidö igen. Vädret var fortfarande lika fint och har vi riktig tur så kanske det blir fler såna här dagar?
Nu står Per och lagar en riktigt smakrik middag. Jag hör hur han skär upp chilifrukter. Han står nämligen och mumlar: ”-Jag ska ta ut linserna med höger hand. Jag ska ta ut linserna med höger hand.”
Tror ni han kommer att ta ut linserna med den vänstra chilihanden?
Nu har jag kommit hem från middagen hos syrran och kan visa er vilka vi käkade lunch med idag. Vi var nämligen superimpulsiva och ringde upp en vän som kommenterat min status på facebook. Det samtalet slutade med en dejt i Norrtälje.
De vi träffade var inga mindre än Martina och Göran! Martina och jag gick i samma klass på gymnasiet och vi har hängt ihop ända sen dess. (Vi måste tyvärr säga ÄNDA SEN eftersom vi gick ut gymnasiet 1987….och JA, Per är mycket orakad. Det får man vara när man har semester!).
Vi strosade runt i den lite öde staden (nästan allt är stängt på söndagar) och funderade på var vi skulle äta…
Till slut beslutade vi oss för att käka på ”Ett Glas” som är systerkrog med Högmarsö Krog. Nästan samma meny hade de också…
Jag valde strömming och Per och Göran valde varsin (men olika) tapasplankor. Det visade sig vara ett gott val!
Vi hade en skön och avslappnad dag som småduggade bort. Vi hoppas det inte tar alltför lång tid innan vi ses igen!
På midsommarafton vaknade Per och jag till en ”lite” misskött gräsmatta.
Vi hade inte varit på ön på ett tag så vi låg efter med gräsklippningen. Ömsom regn och ömsom sol gör ju dock att gräset, och allt annat, växer och gror så det står härliga till. Jag försökte se det vackra i klöver, hallon och smultron och lät det vara 🙂
Tidigt på morgonen fick vi sällskap av Thérèse, Peter och Mattis. Vi hade bett dem komma tidigt för att ”lura” alla andra midsommarresenärer och därmed slippa köer. Det funkade! Jag tog med mig Thérèse och gick ner till vattnet. Där njöt vi av sol och värme!
Ska vi kanske ta ett bad lite senare?
Thérèse trivs som allra bäst när det är varmt och soligt, så här satt vi och njöt en stund. Det var härligt även för mig som fick prata lite ”hemligheter” med min bästa vän.
Till slut gick vi hem igen och då var det dags för Mattis att få lite mat.
Sen gick han på upptäcktsfärd runt vår soffgrupp
Mitt lilla fadderbarn och jag
Foto: Peter Karlsson
Rätt vad det var fick vi besök från huset bredvid. Det var Maja och Alexander som kom över för att se vad som var på gång. Maja är inte ett dugg blyg utan hoppar direkt upp mot den varma famnen där även Mattis höll till.
Alexander är lite mer avvaktande och håller sig för sig själv.
Efter en god midsommarlunch med sill till mig och Peter och grillad lax med smörslungad färskpotatis till alla som önskade, så gick vi ner till bryggan och relaxade. Det finns ju nämligen inget bättre än salt hav, blå himmel och värme. Jo, det skulle vara ett lyckligt, skrattande par då förstås!
Peter och Thérèse
Per var smart och hade keps på sig mot den stekande solen. Det hade jag också behövt ha, visade det sig lite senare. (Bakom Per kan man ana att vi snart har en brygga igen! Den förra tog ju höststormen)
Det kan nog inte bli bättre än så här!
Inne i båthamnen försökte jag fånga luftbubblor på bild. Det gick inte så bra, men det blev ett roligt mönster i vattnet i alla fall.
Årets, och livets, första dopp! Efter en stund var han helt naken och doppade nästan hela kroppen. Han visade att han är sin mors son!
Hon är nämligen inte heller rädd för vatten. Vi njöt verkligen av badet och tyckte det kändes lite varmare än de uppmätta 15,5 graderna.
Titta noga på den här bilden.
Jag tror inte det går att ta en sötare bild.
Bror och Syster i badtagen
Glad Midsommar!
När vi gick upp från badet mötte vi Frida och Henrik som skulle iväg på en barnfri kväll på andra sidan ön. De såg mycket somriga ut!
Jag önskar att jag också hade syren på min tomt. Det här är grannens.
Det här vill jag också ha.
Det är pappas och Kinas prästkragar.
På besök på den mer blomstertäta tomten.
Sommarbarn
Prästkragar är roliga
Mattis – min lilla apunge!
Förutom blommor så hittar man också lite barnleksaker på tomten.
Roligt!
Dags att gå ut och gå på promenad!
Vi kunde inte direkt klaga på vädret 🙂
Ett av mina favoritställen finns där ute…
På kvällskvisten blev det ännu vackrare
…och är det midsommar ska man sitta utomhus tills man går och sover. Detta gör man oavsett om man fryser, har fått solsting eller blir biten av myggor!
Vi hade en skön midsommar! Hoppas ni hade det också!
Nu har jag äntligen tömt kameran på bilder från Emmas student. Igår hann jag inte med. Nu ska ni dock få så många bilder att ni står er!
Emma DÅ – busig
Emma NU – vacker
Studentdagens morgon på väg till champagnefrukost.
Kvinnorna har samlats för en seriös bild!
Kvinnorna är lite fnittriga…
Fadumo, Johanna, Julia, Emma, Frida
Vid lunch gick vi till skolgården för att ta emot den nybakta studenten.
Självklart var Marcus och hans Anna med.
Klockan tolv var det utspring.
Och sprang, det gjorde de!
Det bara vällde ut studenter genom dörrarna.
Sjung om studentens lyckliga daaaaar!!
Emma skrålar på.
I ett folkhav var det meningen att vi skulle hitta Emma…
När vi till slut fick se henne så kom hon liksom studsande över gräset!
Först bjöd hon på tårar och skratt i en salig blandning, men sen stannade bara glädjen kvar och vi fick fånga syskonen på bild.
Den uppmärksamme kanske ser att hon inte har några skor på sig…
Istället går hon barfota… Kanske inte så konstigt?
Pojkvännen Fredrik var på plats och lyckönskade Emma.
Glädje!
Vi har likadana!
SÖTA
Kära vänner (och en liten tår igen)
Moster Catrin hade tagit sig en liten paus mitt i arbetsdagen för att se systerdottern springa ut i livet. Emma var mycket glad för detta!
Det var faktiskt en hel hög med folk där för att ta emot henne!
Till slut fick det vara nog med familj, kamera och kramar.
Emma hälsar adjö för en stund.
Inget mer Rudbeck för henne!
Nej, istället fick det bli en snabb omklädning till ”oömma” kläder…
Ja, ni fattar vad som är på gång antar jag?!
Ja, självklart var det dags för lastbilsflaksåkning!
Håll utkik efter den stora blå vuvuzelan…
När vi lyckats fånga både Emma och Fredrik på sina flak, så gick vi hemåt för att svalka av oss på altanen. Solen värmde gott idag också, även om förra året nog var minst tio grader varmare. Vi föredrog dagens temperatur!
Hemma hann vi lägga på dukar, ställa fram vaser och äta lite melon…
…ställa fram presenterna…
…och ta emot gästerna…
…innan Emma var hemma och hade duschat av sig
lastbilsflaksvätskan (öl) och blivit fin igen.
Huset fylldes snabbt av släkt och vänner som ville fira henne.
Hon fick öppna presenter och motta gratulationer på löpande band.
Jag hann sitta en liten stund medan Maja njöt av en cupcake.
(Hon åt dock bara toppingen)
Några små kort hann jag ta också.
Här på min lillebror Henrik.
Busungen Alexander.
Apan och apungen ute på promenad.
(Det är apungens favoritsysselsättning just nu.)
Mitt ömma modershjärta smälte totalt när Emma letade upp mig och ville ”umgås”.
Sånt får man ta tillvara på 🙂
Förra året tog jag en sån här bild, men då var de bara två personer.
Thérèse var dock ”en aning” rundare om magen.
Här sitter mina två hjälpredor.
Tack båda två för all hjälp!!
Som ni märker så har jag inte lyckats fånga alla de dryga 35 personer som gjorde Emmas dag till ett sånt fint minne. Jag får skylla på att jag hade annat att göra. Jag funderar dock på att fråga Anton. Han verkar ju ha tagit lite bilder…
Tjugo över åtta var det dags för Emma och Fredrik att ge sig av igen. Av tradition hålls ju ”gubbskivan” (den stora avslutande studentskivan) just den här kvällen. Vi önskade dem en trevlig kväll och vinkade av dem!
Kvar i huset fanns bland annat Pers bröder och när jag såg hur ljuset föll in genom köksfönstret var jag faktiskt tvungen att ta den här bilden på en av dem.
SNYGG är rätt ord!
Med huvudpersonen ute ur huset började gästerna droppa av och dagen kom till sitt slut.
Nere vid Danvikstull hittar man ”boule & berså” där man kan äta, fika, spela boule eller bara ta det lugnt.
Allt det där gör man alltså precis bredvid kanalen där det kommer och går båtar precis hela tiden.
Idag var det varmt och soligt när jag och Per kom dit en dryg halvtimme innan utsatt ”meeting time”.
Då och då passerade de här killarna på sina leksaker. Jag uppfattade det i alla fall som att det var samma killar, fast det skulle såklart kunna ha varit olika varje gång. Fast det är nästan orättvist om det finns tjugo killar i stan med såna där roliga leksaker…
Våra vänner Peter och Thérèse var anledningen till varför vi satt här och hade det gott! De föreslog nämligen det här för några dagar sen och slog till och med slag i saken och skaffade barnvakt för kvällen. De fick alltså sitta helt ostörda och prata en hel kväll!
Jag vet inte riktigt vad vi pratade om som gjorde att tiden gick så fort, men jag vill minnas att Micke Nyqvists närvaro drog oss in på diskussionssamtalet ”Vem är egentligen Sveriges bästa manliga skådespelare?”. Jag vet inte vem som vann….
Jag höll mig från att äta den här kakan, men jag snodde åt mig en bild!
Per köpte en passande öl…
Då och då öppnades bron för att släppa igenom någon segelbåt och trots att jag visste att de bara öppnar den en gång i timmen så förstod jag inte att tiden gick…
Helt plötsligt insåg jag att klockan passerat tiden för när bilgaraget låser igen för natten med en minut. ELÄNDE! Det blev en snabb avskedskram och sen en snabb språngmarsch till bilen. Jag höll tummarna och sprang så lungorna nästan sprack och VI HANN! Vi fick ut bilen och kunde åka hem!! Puh!
Tack T och P för att ni tar ut oss på äventyr! Nästa gång kanske vi ska lura med Per till Hjalmar, Hilmers, Helmer, Harrys…..äh, vad heter det? Just ja: Hermans!
Idag hade vi dejt med Thérèse, Peter och Mattis på Fåfängan. Jag har hört mycket gott om det stället. Fast egentligen har jag nog bara hört om den fantastiska utsikten från stället. Idag skulle jag alltså få åka dit för första gången. Dessutom i sällskap med en go-unge och hans föräldrar!
Det visade sig vara en hög kulle med många olika typer av ytor på. Här fanns gräsmattor, bergsknallar, restaurangbyggnader och syrenbersåer. Här kan man helt klart sitta av några timmar en solig dag. Man har utsikt över Gamla Stan, City och Djurgården om man sitter vid restaurang/fikadelen, men om man rör lite på sig så kan man se hela inloppet till Stockholm.
Så här på Nationaldagen vajade såklart flaggorna lite här och var och även om vi kanske inte tänkte så mycket på vilken dag det var, så njöt vi av dagen!
På vägen hem från lunchen passerade vi hotellet i Kista och blev nyfikna på vad som finns högst upp…
Det visade sig att på 34:e våningen finns en bar. Den var dock inte öppen när vi var där så jag kikade in i ett fönster på 33:e våningen och tog den här bilden. (Man kan se vårt hus härifrån).
Vi orkade inte vänta den halvtimme som behövdes för att dörrarna skulle öppnas, så vi åkte hem och satte oss på altanen istället. Det fungerade också!!
Roligheten skedde i Sollentuna Centrum och innehöll sushimiddag i food courten och kaffe på Wayne’s.
Huvudattraktionen var dock min vän Pernilla som jag inte träffat sen…..jättelänge!! Vi har försökt att få ihop något, men misslyckats. Idag fick vi dock till det!! Lycka!
Det var så länge sen vi sågs att pratet tog mer tid än vad centrumet hade. När jag till slut, efter massvis men ändå för lite babbel, åkte därifrån insåg jag att vi stängde stället.
På vägen hem svängde jag förbi och hämtade Emma på hennes jobb i Helenelund. Det visade sig bli riktigt kul för där såg jag min allra första levande igelkott!!!! Lycka!
Nej, det är inte världens bästa bild, men den blev rädd för mig så jag fick zooma in den (istället för att gå närmare) och gå därifrån så fort jag kunde. Jag vill ju gärna att den fortsätter att vara levande och förökar sig. Alla andra igelkottar jag sett förut har nämligen inte varit av den sorten som fortfarande andas…
Jag är glad. Vänskapsbabbel och stickig boll på samma kväll! Tjohoo!
PS. Idag har jag på läkarens inrådan dubblerat min allergimedicin. Med risk för extrem trötthet ska vi nu med spänning se om rinnandet, snörvlandet, svidandet och kliandet avtar…. Atjooo! DS